Minna – aktiv tonårstjej

JAG-medlemmen Minna Jonason har precis fyllt 14 år och en av presenterna från familjen var en rums­styling. På några dagar förvandlades Minnas rum från gulligt flickrosa till ett tonårsrum med sminkbord och sköna kuddar i sängen.

Med nya kläder och Peacemärken som örhängen gjorde Minna entré på sin 14-årsfest.

– Det syntes verkligen på henne att hon var otroligt nöjd och stolt över sig själv, säger Minnas mamma Mona Jonason.

Minna visar upp sitt nya rum. I fönstret står ljuslyktor i olika färger. Minna gillar att sminka sig och mamma Mona assisterar henne med att måla på läppstift vid sminkbordet. Nya favorithäng­stället för Minna är sängen med alla kuddarna. Där ligger hon gärna och lyssnar på musik.
Minna, hennes föräldrar och en storebror bor i en villa söder om Stockholm. Minnas andra två syskon har flyttat hemifrån.

– Som förälder lever man så nära sitt funktionsnedsatta barn och kan tro att man vet allt, säger Mona. Jag tycker det är fantastiskt att få höra av Minnas syskon, assistenter eller skolpersonal om andra sidor av Minna som jag inte känner till.

Minna är en aktiv och harmonisk tjej som har årskort på Gröna Lund. På helgerna brukar hon hitta på olika saker med sina kompisar eller enbart med sin assistent. De går på stan, fikar och går på museer. Oftast gillar Minna att prova nya saker, men ibland fungerar det inte. När Minna skulle gå på Cosmonova för första gången gick det inte alls.

– Men bara för att hon tycker så just nu betyder inte det att det kommer att fortsätta vara så, säger Mona. Ibland behöver man få prova saker flera gånger för att veta. Hur ska hon veta om hon kan och vill om hon inte får prova?

På Minnas skola finns det en vibrationsplatta som man kan styra själv och hoppa på för att träna upp balans och muskler. I början ville Minna inte ens gå upp på plattan, än mindre hoppa. Sen började hon stå på plattan och nu använder Minna gärna och ofta plattan.

När Mona tänker tillbaka på alla personliga assistenter som passerat i deras liv känns det som ett pärlband av människor som hon inte längre kommer ihåg namnet på.

– I början tyckte jag att det var jobbigt när Minna tydde sig till människor som sedan bara försvann. Men nu är jag inte lika orolig. Om den personliga assistenten fungerar med Minna och även familjen så är det bra så.

När alla Minnas syskon bodde hemma pratade familjen om att man inte får gå runt i bara underbyxor och T-shirt till exempel.

– Att leva med assistans är lite som att bo i akvarium där alla måste ta hänsyn, säger Mona.

Minnas syskon har haft mycket åsikter om assistansen.

– Vi landade till slut i att Minna och jag bestämmer och sen är det bra med det, säger Mona.

När Minna haft unga personliga assistenter har Mona fått styra upp mycket i detalj. Säga exakt hur länge gympan skulle hålla på till exempel. Nu har Minna haft assistenter som jobbat hos henne i flera år och de vet hur Minna vill ha det men kan också ta egna initiativ till nya saker. En assistent tog med Minna hem till sig på middag med sin familj och Minna hade det hur kul som helst.

– Jag säger inte ”precis så här ska Minna ha det”. Utan lämnar en del öppet. Minna har haft fantastiska upplevelser med sina personliga assistenter.


Reportaget är från boken: Jag är med! som Föreningen JAG tillsammans med forskare från högskolan i Jönköping ger ut. Boken handlar om att underlätta möjligheterna till delaktighet i familjens vardagsliv för barn och ungdomar som har omfattande funktionsnedsättningar.
Läs mer och beställ boken här.

 Tillbaka till förstasidan.

Dela |
JAG är en ideell riksförening för personer med flera omfattande funktionsnedsättningar, varav en avser den intellektuella förmågan. JAG arbetar för att medlemmarna ska kunna leva sina liv fullt ut, på sina egna villkor, med bästa möjliga personliga assistans. JAGs assistanskooperativ styrs av medlemmarna och drivs utan vinstintresse.
Brukarkooperativet JAG anordnar personlig assistans för drygt 400 personer runt om i Sverige och är arbetsgivare för mer än 3 500 personliga assistenter.