Visst f\u00f6rv\u00e4ntar vi oss en r\u00e4ttvis sjukv\u00e5rd\u00a0i Sverige? De flesta av oss tar\u00a0f\u00f6r givet att l\u00e4kare beslutar om\u00a0v\u00e5rd och\u00a0behandling\u00a0p\u00e5\u00a0rent\u00a0medicinska grunder och inte utifr\u00e5n egna v\u00e4rderingar av\u00a0patienten som person.\u00a0Men\u00a0personer med\u00a0intellektuell funktionsvariation\u00a0kan\u00a0inte\u00a0lita p\u00e5\u00a0det.\u00a0Gamla f\u00f6rdomar lever kvar.\u00a0M\u00e5nga r\u00e5kar\u00a0fortfarande\u00a0ut f\u00f6r att f\u00e5 sitt m\u00e4nniskov\u00e4rde och sin livskvalitet ifr\u00e5gasatt inom v\u00e5rden. Ibland till och\u00a0med s\u00e5 att de nekas\u00a0behandling som skulle kunna f\u00f6rl\u00e4nga livet, v\u00e5rd som skulle ha givits till en\u00a0patient utan\u00a0nedsatt intellektuell f\u00f6rm\u00e5ga.\u00a0F\u00f6r det \u00e4r just den intellektuella funktionsneds\u00e4ttningen som\u00a0tycks\u00a0utmana\u00a0m\u00e4nniskosynen\u00a0mest.\u00a0De allra flesta anser nog\u00a0numera\u00a0att en r\u00f6relseneds\u00e4ttning, h\u00f6rselskada eller synskada\u00a0inte minskar\u00a0m\u00e4nniskov\u00e4rdet. D\u00e4remot verkar det f\u00f6r en del \u2013 \u00e4ven v\u00e5rdpersonal \u2013\u00a0vara sv\u00e5rare att\u00a0f\u00f6rest\u00e4lla sig att en person med intellektuell funktionsvariation kan ha ett fullv\u00e4rdigt liv v\u00e4rt att bevara.\u00a0Det s\u00e4gs ofta\u00a0rakt ut.\u00a0Jag kommer aldrig att gl\u00f6mma\u00a0ett samtal med en\u00a0vanm\u00e4ktig och\u00a0f\u00f6rtvivlad anh\u00f6rig till en JAG-medlem\u00a0som, sv\u00e5rt sjuk p\u00e5 sjukhus, hade f\u00e5tt besked\u00a0av l\u00e4karen\u00a0att hen inte skulle f\u00e5 livsuppeh\u00e5llande v\u00e5rd om det skulle komma att beh\u00f6vas. Sk\u00e4let?\u00a0\u201dHen har ju \u00e4nd\u00e5 inget liv\u201d.\u00a0S\u00e5 blev det ocks\u00e5.\u00a0<\/p>\n
Detta \u00e4r tyv\u00e4rr bara ett\u00a0av m\u00e5nga\u00a0exempel p\u00e5 den\u00a0allvarliga\u00a0IQ-<\/b>diskriminering\u00a0<\/b>som sker.\u00a0Det handlar om kr\u00e4nkningar av r\u00e4tten till liv och h\u00e4lsa,\u00a0de mest\u00a0grundl\u00e4ggande m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. M\u00e5nga personer med intellektuell funktionsvariation\u00a0vet riskerna, och drar sig f\u00f6r att s\u00f6ka sjukhusv\u00e5rd. Det\u00a0kan\u00a0faktiskt k\u00e4nnas s\u00e4krare att vara hemma n\u00e4r en \u00e4r sjuk.\u00a0\u00a0<\/p>\n
Ett f\u00f6rhandsbeslut\u00a0inom v\u00e5rden\u00a0om att neka en patient\u00a0livsuppeh\u00e5llande \u00e5tg\u00e4rder\u00a0kallas beslut om behandlingsbegr\u00e4nsning.\u00a0Det kan exempelvis\u00a0handla om att avst\u00e5 fr\u00e5n att\u00a0utf\u00f6ra\u00a0hj\u00e4rt- och lungr\u00e4ddning, intensivv\u00e5rd, operation eller tillf\u00f6rande av v\u00e4tska eller n\u00e4ring via dropp.\u00a0Ett s\u00e5dant beslut\u00a0m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5s vara medicinskt motiverat och det\u00a0finns regler om hur det ska g\u00e5 till.\u00a0L\u00e4karen ska\u00a0samr\u00e5da med\u00a0patienten,\u00a0och\u00a0i vart fall\u00a0informera\u00a0patienten\u00a0om\u00a0behandlingsbegr\u00e4nsningen. Beslutet\u00a0ska ocks\u00e5 skrivas in i patientens journal, med motivering.\u00a0Interna koder som \u201dnollad\u201d och \u201dhj\u00e4rtnollad\u201d f\u00f6rekommer.\u00a0En granskning som publicerades av Ekot\u00a0den 11 juni i \u00e5r\u00a0visar att dessa regler\u00a0ofta\u00a0\u00e5sidos\u00e4tts.\u00a0M\u00e5nga vet d\u00e4rf\u00f6r inte ens om att det har tagits ett beslut om behandlingsbegr\u00e4nsning.\u00a0Den en kan g\u00f6ra som patient\u00a0eller anh\u00f6rig \u00e4r att skaffa kunskap om\u00a0sina r\u00e4ttigheter, f\u00f6r att kunna kr\u00e4va v\u00e5rd p\u00e5 lika villkor som andra. K\u00e4mpa f\u00f6r livet.\u00a0<\/p>\n
The post Det g\u00e4ller livet\u00a0<\/a> appeared first on JAG Personlig assistans<\/a>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Visst f\u00f6rv\u00e4ntar vi oss en r\u00e4ttvis sjukv\u00e5rd\u00a0i Sverige? De flesta av oss tar\u00a0f\u00f6r givet att l\u00e4kare beslutar om\u00a0v\u00e5rd och\u00a0behandling\u00a0p\u00e5\u00a0rent\u00a0medicinska grunder och inte utifr\u00e5n egna v\u00e4rderingar av\u00a0patienten som person.\u00a0Men\u00a0personer med\u00a0intellektuell funktionsvariation\u00a0kan\u00a0inte\u00a0lita p\u00e5\u00a0det.\u00a0Gamla f\u00f6rdomar lever kvar.\u00a0M\u00e5nga r\u00e5kar\u00a0fortfarande\u00a0ut f\u00f6r att f\u00e5 sitt m\u00e4nniskov\u00e4rde och sin livskvalitet ifr\u00e5gasatt inom v\u00e5rden. Ibland till och\u00a0med s\u00e5 att de nekas\u00a0behandling som skulle<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1902","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/jag.se\/assistans\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1902","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/jag.se\/assistans\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/jag.se\/assistans\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/jag.se\/assistans\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/jag.se\/assistans\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1902"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/jag.se\/assistans\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1902\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1939,"href":"https:\/\/jag.se\/assistans\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1902\/revisions\/1939"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/jag.se\/assistans\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1902"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/jag.se\/assistans\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1902"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/jag.se\/assistans\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1902"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}