Rimligt och skäligt, säger de
”Det är inte rimligt och skäligt att duscha två gånger om dagen”
”Det är inte rimligt och skäligt att gå på toaletten fem gånger om dagen”
”Det är inte rimligt och skäligt att träna varje dag”
”Du får precis som vem som helst prioritera bland dina behov”
På detta sätt resonerar handläggare i svenska myndigheter.
Att LSS och assistansrätten ska utgå från den enskildes alldeles egna behov verkar ha blåst bort ur handläggningen. Istället jämförs den sökande med någon slags standardperson som vill duscha, gå på toaletten och träna si eller så många gånger per dygn.
Vad är rimligt med att göra denna jämförelse? Vem utgör denna standardperson? Assistansanvändare hos oss har ofta flera och omfattande funktionsvariationer och varje person har sina individuella behov. Eller som någon sa en gång: vi har samma behov men olika sätt att få dem tillgodosedda.
Så fortsätt hävda rätten till att just dina behov ska beaktas och vägra jämföras med en fiktiv standardperson.
För det är banne mig fullständigt orimligt och oskäligt!
Inlägget Rimligt och skäligt, säger de dök först upp på JAG Personlig assistans.