Juridisk rådgivning
Behöver du juridisk rådgivning inom personlig assistans?
Det är svårt att på egen hand sätta sig in i lagar, regler och ansökningsprocesser. När du tecknat avtal med oss får du kostnadsfri juridisk rådgivning med:
- Ansökningar
- Omprövningar
- Överklaganden
- Kontakt med kommun, Försäkringskassa, region och domstol
- Att tolka regelverk, beslut och domar
Juridiska rådgivare inom assistans
Kontakta Cecilia Wiestål, 076-545 30 71 om du vill ansöka om assistans eller precis ha fått personlig assistans.
Filippa Bergström, 08-789 30 41
Hanna Stamberg, 08-789 30 35
Tina Moradian Borujeni, 08-789 30 46
Jens Ericsson, föräldraledig.
Assistans ett skyddsnät för alla
Personlig assistans är en del av det svenska socialförsäkringssystemet. Vem som helst kan drabbas av en skada eller sjukdom eller få ett barn med funktionsnedsättning som innebär att du behöver stöd i vardagen och då har du rätt att få det.
Vem kan få assistans?
Du kan få personlig assistans om du är under 65 år och har en stor och varaktig funktionsnedsättning som innebär att du behöver hjälp för att klara vardagen. Det kan till exempel innebära att du behöver hjälp med andningsstöd, tvätta dig, klä på dig, prata med andra, äta eller gå på toaletten.
Hur ansöker du om assistans?
Du ansöker hos kommunen och/eller Försäkringskassan. Efter en utredning beslutar myndigheten om du ska beviljas personlig assistans och i så fall hur många timmar. För dig som har de största behoven kan statlig assistansersättning via Försäkringskassan beviljas. För det krävs att du har grundläggande assistansbehov om minst 20 timmar per vecka.
Att ansöka om personlig assistans är en omfattande process. Du behöver förbereda dig noggrant innan ansökan skickas in. Till exempel genom att beskriva dina behov och styrka dem med intyg. Vi hjälper dig gärna i förarbetet innan ansökan skickas in.
Om du behöver juridisk rådgivning för att ansöka om personlig assistans, tolka beslut eller regelverk får du det hos oss när du tecknat assistansavtal. Den juridiska rådgivningen är kostnadsfri.
Kontakta Cecilia Wiestål för juridisk rådgivning,
Assistansbeslutet lägger grunden för din assistans
I ditt assistansbeslut anges hur många timmar assistans du får använda per vecka. Har du ett beslut från Försäkringskassan anges hur många timmar du kan använda per halvår (avräkningsperiod). Om du inte har använt alla beviljade assistanstimmar under perioden förfaller de oanvända timmarna. Har du ett beslut från kommunen måste du oftast använda timmarna månadsvis.
Det är assistansbeslutet som styr vilka möjligheter du har att forma din assistans. Det kan till exempel innebära vilka tider du förlägger din assistans eller hur många assistenter du har möjlighet att anställa. Assistansbeslutet lägger också grunden för de ekonomiska möjligheterna i din assistans.
Personlig assistans innebär självbestämmande
När du har personlig assistans bestämmer du själv var du ska bo och vad du ska göra. Din assistent följer med och ger assistans oavsett om du är i sommarstugan, på besök hos släkt och vänner eller någon annanstans. Det finns dock ett undantag. För assistans i skola, daglig verksamhet eller på sjukhus krävs särskilda skäl.
Assistans ska ges med respekt för självbestämmande och integritet.
Assistans är ett verktyg för att kunna leva som andra.
Tillfälligt utökat behov av assistans
Om du tillfälligt behöver mer assistans än vad som ryms inom Försäkringskassans beslut kan du ansöka om fler timmar hos kommunen. Det kan exempelvis inträffa vid resor, om du tillfälligt får utökat behov eller om du blir sjuk när du skulle varit på skola eller daglig verksamhet. Många kommuner kräver att ansökan görs i förväg eller i direkt anslutning till behovet.
Hur går administrationen till?
Efter varje månad rapporterar vi dina assistenters arbetade tid till Försäkringskassan eller kommunen. Varje assistent måste signera sin tidrapport med Bank-ID. Det sammanlagda antalet timmar under månaden räknas ihop och redovisas. Räkningen till Försäkringskassan skrivs under av dig eller eventuell legal företrädare. Har du ett kommunbeslut fakturerar vi kommunen och bifogar tidrapporter.
Assistans vid sjukhusvistelse
Statlig assistansersättning vid sjukhusvistelse utgår endast om du har ”särskilda skäl”, t ex stora kommunikationssvårigheter. Du har då rätt att få assistansersättning i samma omfattning som annars även på sjukhus i upp till fyra veckor. Försäkringskassans bedömning av ”särskilda skäl” för sjukhusvistelse anges ofta i ditt assistansbeslut.
Om det är oklart att du har särskilda skäl
Om du behöver sjukhusvård och det är oklart om du bedöms ha ”särskilda skäl” ska du snarast kontakta Försäkringskassan för att förvissa dig om att du får behålla din assistansersättning på sjukhus. Ansökan kan göras i efterhand om sjukfallet inträffat akut och det inte fanns tid att ansöka i förväg.
Har du kommunal assistansersättning kontaktar du kommunen om du behöver behålla din assistans vid sjukhusvistelse.
Sjukhusvistelse längre än fyra veckor
Blir sjukhusvistelsen längre än fyra veckor upphör den statliga assistansersättningen. Det är då kommunen som ska ta ställning till rätten till fortsatt assistans enligt LSS.
Vem har rätt till god man?
Du som är vuxen men behöver stöd för att föra din talan och för att fatta beslut i livet har rätt till en legal företrädare, en god man. God man ska stötta dig, huvudmannen (så kallas den som har en god man), att sköta personliga angelägenheter, privatekonomi och bevaka din rätt och dina intressen. God man har en rådgivande funktion och ska inte fatta beslut mot din vilja. Flera personer kan dela på uppdraget som god man.
Vem får bli god man?
Du har rätt att få den gode man som är lämpligast och bäst på att ge beslutstöd just till dig. Det finns inga hinder mot att en god man är en släkting eller din personliga assistent.
Hur utses god man?
Vem som ska utses till legal företrädare regleras i Föräldrabalken. Den person som den enskilde föreslår som god man eller förvaltare ska utses om hen uppfyller lämplighetskraven och vill ta uppdraget. Innan någon utses till god man eller förvaltare ska personens lämplighet kontrolleras. Överförmyndaren ansvarar för att gode män får den utbildning som behövs. Lämplighetsprövning innebär bland annat att man tittar på om den tilltänkta personen redan har många uppdrag och det därför finns risk att hen får svårt att sköta ytterligare ett uppdrag.
Din gode man ska förstå din kommunikation
Har du kommunikationssvårigheter är det extra viktigt att din gode man kan förstå och tolka din kommunikation och vilja. Ju svårare du har att kommunicera med personer som inte känner dig, desto viktigare är det att du har en god man som du känner väl.
När mycket av kommunikationen sker i situationen
Intellektuella funktionedsättningar medför ofta att det är svårt att föreställa sig sådant som redan har hänt. Eller sådant som ska hända. Mycket av kommunikationen sker då i situationen. Du kanske kan visa gillande eller ogillande när något händer. ”Det här tycker jag om.” Eller ”det här tycker jag verkligen inte om”. Det är viktig kommunikation. Men den går inte att ta del av i förväg. Inte heller ett par dagar efteråt. Då blir det väldigt viktigt att din gode man finns i ditt dagliga liv, delar dina upplevelser och så ofta som möjligt kan tolka din vilja direkt i situationen.
Vad hjälper god man till med?
Om du har personlig assistans hjälper god man till med att:
- Ansöka om personlig assistans
- Ingå avtal med assistansanordnare
- Uppfylla åtagande i assistansavtalet, t ex att skicka in assistansräkningen i tid och kontrollera att använt antal timmar stämmer med beviljat antal timmar
- Bevaka att din assistans är av god kvalitet och alla i assistansen tar sitt ansvar