När Försäkringskassan eller någon annan myndighet bestämmer vilket stöd du har rätt till så måste de följa vissa regler. Vi jurister kallar reglerna för rättskällor och de vanligaste rättskällorna är lagar, domar och förarbeten. Ofta följer också personen som jobbar på myndigheten olika vägledningar som myndigheten har skrivit. För den som inte jobbar på en myndighet och som inte är jurist kan det vara svårt att förstå vad de olika rättskällorna betyder. Vad är egentligen ett förarbete? Kan Försäkringskassan stödja sitt beslut på en vägledning? Vad är skillnaden mellan en dom från en förvaltningsrätt och en dom från en kammarrätt? I den här texten förklarar jag några av de ord som kan dyka upp när du gör en ansökan eller överklagar ett beslut.
När vi på JAG Personlig assistans hjälper dig med din ansökan eller ditt överklagande så läser vi samma regler som myndigheten ska läsa. Ändå tycker vi ibland olika i vissa frågor. Det beror på att reglerna som vi använder ska fungera i många olika situationer och därför är de inte alltid så tydliga. Vi kan därför tolka reglerna på lite olika sätt och argumentera för att det är just vi, eller du, som tolkar reglerna rätt.
Lagen är den viktigaste rättskällan. En typ av dokument som används för att tolka eller förstå lagen är förarbeten. Det finns många olika typer av förarbeten. Kort sagt är det en typ av dokument som politiker eller experter har skrivit under tiden som de har förberett en lag. I förarbetena kan vi exempelvis läsa om varför en speciell lag skrevs och vad forskningen säger i vissa frågor.
En annan viktig rättskälla är domar. På samma sätt som förarbeten, använder vi domar när vi försöker tolka och förstå lagen. Beroende på vilken domstol domen kommer ifrån kan vi vara olika säkra på att en annan domstol kommer att tolka lagen på ett liknande sätt. Kort sagt kan man säga att domar från Högsta förvaltningsrätt har större betydelse än domar från kammarrätten och domar från förvaltningsrätten har minst betydelse av de tre. Vi kan aldrig vara säkra på hur domstolen kommer att tolka lagen. Inga ärenden är exakt likadana och det kan ha kommit nya regler som domstolen måste ta hänsyn till.
I vissa fall kan riksdagen ha gett en myndighet rätt att skriva så kallade föreskrifter. En föreskrift är också en rättskälla som förklarar hur vissa lagregler ska tolkas. Om en myndighet inte har fått någon delegering från riksdagen så får myndigheten inte skriva föreskrifter. Försäkringskassan har exempelvis inte fått någon delegering att skriva föreskrifter om assistansersättning.
Det finns också andra rättskällor, bland annat olika konventioner om mänskliga rättigheter, som också är viktiga i ditt ärende. De rättskällorna får vi diskutera i ett annat blogginlägg.
Ibland hänvisar Försäkringskassan till sina egna vägledningar eller till andra dokument som de själva har skrivit. Det är lätt att tro att det som står i en vägledning alltid är den korrekta tolkningen av vad lagen säger men så är det inte. Till skillnad från lagar, domar, förarbeten och föreskrifter så är vägledningarna inga rättskällor. En vägledning är ett dokument som beskriver hur personerna på myndigheten arbetar och vad myndigheten tycker i vissa frågor. En vägledning är till för att hjälpa personer som jobbar med att ta beslut på myndigheten. Men en vägledning är bara myndighetens tolkning av lagen, på samma sätt som vi på JAG kan ha vår tolkning.
Försäkringskassans vägledningar kan aldrig förändra vilka rättigheter eller skyldigheter du har. Det är lagen som bestämmer. Vårt mål kommer alltid att vara att du ska få det stöd som du har rätt till enligt lag. Vi hjälper dig gärna i din ansökan eller i ditt överklagande. Här hittar du kontaktuppgifter till alla våra juridiska rådgivare.
Inlägget Vad är en rättskälla? dök först upp på JAG Personlig assistans.