Med staten som ensam huvudman kan fler få assistans
ALMEDALEN. I dag är huvudmannaskapet för den personliga assistansen delat mellan stat och kommun. Huvudmannaskapsutredningen håller just nu på att ta fram ett förslag på hur assistansen kan organiseras med staten som ensam huvudman. Särskilde utredaren Lars Lööw, som till vardags är överdirektör på Arbetsförmedlingen, har en bakgrund inom funktionsrättsrörelsen.
– Personlig assistans är en insats som förtjänar långsiktighet och stabilitet. Kan jag bidra till det är jag mer än nöjd, sa Lars Lööw när han intervjuades i Riksföreningen JAGs tält i Visby av Hillevi Larsson med god man Marie Arvidsson och Linda Forzelius.
Enligt direktivet ska utredningens förslag skapa långsiktiga och stabila förutsättningar för en insats av god kvalitet som präglas av hög rättssäkerhet och möjlighet till uppföljning och kontroll. Utredningen ska vara klar 1 mars 2023. Några vägval har redan gjorts, som att inte utreda ett alternativ med kommunen som ensam huvudman.
– Vi ska inte utreda rättighetens innehåll. Däremot kommer vi in på frågor om uppföljning och kvalitet och där utgår vi från hur personlig assistans beskrivs i förarbetena till propositionen, säger Lars Lööw.
Andra viktiga frågeställningar är vilken roll kommunerna ska spela i framtiden och gränsdragningar för personer som har andra insatser enligt LSS eller socialtjänstlagen. Idag krävs minst 20 timmars assistansbehov per vecka för att få statlig assistansersättning. Ett av utredningens uppdrag är att föreslå är en ny nedre gräns.
– Jag pratar hellre om kvalificering än gräns och där håller vi på att ta fram underlag. En risk med ett alternativ där vi inte räknar timmar för grundläggande behov är att det blir mycket dyrare för staten, så det måste vi räkna på. Personlig assistans var aldrig menat för alla som känner att de behöver det. Det är till för dem som har de mest omfattande funktionsnedsättningarna Någon form av behov av att man hör till dem som behöver kommer staten vilja ha. Så det kommer alltid finnas någon som inte får. Vårt huvudalternativ är bedömningen ska utgå från om den som har ett dagligt återkommande behov, kopplat till något av de grundläggande behoven, har ett helhetsbehov på mer än 20 timmar stöd per vecka. Det är alltså fullt möjligt att ett antal personer som idag fått nej både från kommunen och Försäkringskassan kan komma att kvalificera sig, så på så sätt kan det bli dyrare än idag. Vi behöver också utreda hur det blir för dem som får assistans genom nya lagen om stärkt assistans, 1000-1500 personer till. Det är inte lätt att göra bedömningar som finansdepartementet kommer känna sig trygga med,
Finns det någon risk att personer med intellektuell funktionsnedsättning får andra så kallade individanpassade insatser istället för personlig assistans?
Inte på grund av den här utredningen. Men assistansens hela legitimitet, liksom andra offentliga system, hotas av kriminella. Jag ska inte utreda vilka som ska få personlig assistans. Vi ska lämna förslag om uppföljning, men inte vilka som ska få assistans.
Vad händer om assistansen blir så dyr så att allt läggs på kommunerna istället? Det vore en mardröm för många JAG-medlemmar.
– Det kommer fortfarande kosta lika mycket pengar, oavsett om det finansieras med statlig eller kommunal skatt. Men det finns flera andra aspekter som inte bara är ekonomiska. Från att ha ”tillhört” landstinget blev många av JAGs medlemmar plötsligt medborgare i kommunen som andra när de fick personlig assistans.
Kommer det behövas omprövningar i framtiden?
Nu närmar vi oss frågor om kvalitet och bland annat Försäkringskassan vill att vi utreder det. Men vi har inte fått i uppdrag ännu att titta på det.