Hot och sämre vård – följder av IQ-diskriminering visar ny rapport
En färsk rapport från kunskapsnoden IQual visar att många personer med omfattande och intellektuell funktionsnedsättning i olika sammanhang diskrimineras. 64% svarar att de upplever sig IQ-diskriminerade. Med bland annat sämre vård och otillräckliga insatser som följd.
Rapporten synliggör att personer med intellektuell funktionsnedsättning ofta inte blir respekterade som kunskapsbärare. Många som behöver en god man som beslutsstöd och för att uttrycka sin vilja blir inte respekterade och lyssnade på. Skrämmande höga siffror visar att många blir IQ-diskriminerade inom sjukvården. Men också av andra ”professionella” personer på kommuner och myndigheter. Nästan en tiondel uppger att diskrimineringen sker dagligen. Diskrimineringen tar sig uttryck i negativa attityder, orättvisa bedömningar, hot, sämre vård och otillräckliga insatser.
IQ-diskriminering innebär att en person blir sämre behandlad än andra på grund av en nedsättning av den intellektuella förmågan. Det kan bero på fördomen om att personer med intellektuell funktionsnedsättning, som till exempel inte har ett talat språk, inte har en egen vilja. Genom att identifiera IQ-diskriminering när den sker är förändring möjlig. På samma sätt som andra orättvisor som blivit möjliga att bekämpa först när de synliggjorts, exempelvis sexuella trakasserier i “metoo-rörelsen”.
Rapporten visar en normaliserad orättvisa som i förlängningen medför svårigheter att leva ett liv som andra i samhället.
– Om ens smärta inte uppfattas eller lindras resulterar det förstås i stort lidande, som en person beskriver. Möjligheterna att flytta till en egen bostad blir beskurna på grund av fördomar i bostadsrättsföreningars styrelser. Personer med intellektuella funktionsnedsättningar blir inte lyssnade på, säger Agneta Scherman, verksamhetsansvarig för IQual.
– Den här kunskapen om den normaliserade orättvisa som följer JAG-medlemmarna kan användas för att bekämpa IQ-diskriminering och öka möjligheten till delaktighet och självbestämmande för personer med intellektuell funktionsnedsättning, säger Agneta Scherman.
En slutsats i rapporten är att lagstiftare och beslutsfattare inte gjort tillräckligt för att legal företrädare som besluts- och kommunikationsstödstöd ska bli respekterat och accepterat i kontakt med samhället. Sverige har också fått kritik från FN-kommittén för att inte leva upp till funktionshinderkonventionens krav på bland annat att motverka diskriminering och att säkra rätten till stödjande beslutsfattande för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Webinarium ”Om IQ-diskriminering – en studie i normaliserad orättvisa”
IQual håller ett webinarium om IQ-diskriminering där den nyligen publicerade rapporten presenteras.
Måndag den 26 maj kl 10-10:45
Online
Medverkande:
- Caroline Jensen, företrädare till Alice Jensen Nordgren
- Lill Hultman, lektor i socialt arbete, socionom och filosofie doktor med inriktning mot främst funktionshinder med ett särskilt intresse för deltagarnära forskning vid institutionen för socialt arbete vid Marie Cederschiöld högskola.
- Agneta Scherman, verksamhetsansvarig IQual