Vill att regeringen höjer ersättningen för personlig assistans
Branschorganisationerna Fremia och Vårdföretagarna och Sveriges kommuner och regioner (SKR) vill att regeringen höjer ersättningen för personlig assistans. Om ersättningen inte höjs riskerar både kvaliteten för assistansanvändarna och arbetsvillkoren för assistenterna att försämras. Därför har organisationerna skrivit till regeringen.
Varför behövs en höjning?
- Kostnaderna för att driva personlig assistans ökar varje år.
- Personalkostnader står för ungefär 90 procent av utgifterna.
- Staten höjer inte assistansersättningen i samma takt som lönerna ökar.
- Det gör att både kommuner och privata företag får svårt att få ekonomin att gå ihop.
Fremia, Vårdföretagarna och SKR vill att regeringen:
- Höjer ersättningen för personlig assistans redan till år 2026.
- Ser till att ersättningen följer löneökningarna i Sverige.
- Inför ett system där ersättningen automatiskt räknas upp i takt med lönekostnaderna.
I år höjdes ersättningen bara med 1,5 procent, men lönerna ökar med 3 procent. Det räcker inte, menar organisationerna.
Varför ska regeringen höja ersättningen för personlig assistans:
- Kommuner måste ta pengar från andra delar av budgeten för att klara kostnaderna.
- Privata utförare riskerar att behöva lägga ner sin verksamhet.
- Det drabbar i slutändan personer som behöver personlig assistans.
– Att inte räkna upp assistansersättningen i takt med löneökningarna innebär en urholkning, något som har pågått under lång tid. Våra medlemmar står nu i ett kritiskt läge. En rimlig ersättning är en förutsättning för att rätten till personlig assistans ska kunna uppfyllas, säger Petter Skogar, Fremia.
– En höjning nu och en indexering framåt är helt nödvändig för att vi ska kunna bedriva en omsorg av hög kvalitet med omtanke om brukarna och med deras behov i fokus. Staten måste jobba med oss, inte mot oss, säger Anders Henriksson, SKR.
– Den mångåriga underfinansieringen av personlig assistans drabbar i slutänden personer med mycket stora funktionsnedsättningar. Rätten att kunna leva sitt liv fullt ut och kunna delta i samhällslivet är nu hotad på allvar, säger Gunnar Caperius, Vårdföretagarna.