IVO avslöjar otillåtna tvångs- och begränsningsåtgärder i gruppbostäder

Under 2022–2023 undersökte IVO 90 gruppbostäder i hela landet med fokus på användningen av otillåtna tvångs- och begränsningsåtgärder för personer med funktionsnedsättningar. Resultaten från tillsynen avslöjar att otillåtna tvångs- och begränsningsåtgärder, inklusive kroppsliga ingrepp, övervakning, avlyssning och frihetsberövanden, användes i mer än hälften av verksamheterna. Det förekom även medicinering utan personernas vetskap och situationer där de boende blev inlåsta eller fasthållna.

IVO har i tillsynen under flera år uppmärksammat att personer med funktionsnedsättningar utsätts för otillåtna tvångs- och begränsningsåtgärder i sina boenden. Mot bakgrund av detta genomförde IVO under 2022–2023 en riktad tillsyn av 90 gruppbostäder över hela landet, med särskilt fokus på användningen av tvångs- och begränsningsåtgärder.

Tillsynen synliggör flera omfattande problem i verksamheterna. Ledning och personal i gruppbostäder använder arbetssätt och genomför åtgärder som tvingar eller begränsar de boende. De har ofta arbetat länge på samma sätt, med samma metoder, och under lång tid genomfört de tvingande och begränsande åtgärderna.

IVO har funnit brister i 80 av 90 granskade gruppbostäder. I fyra av tio boenden (41 procent) uppfylls inte de boendes rätt till stöd utifrån behov. I två tredjedelar (64 procent) av verksamheterna används otillåtna tvångs- och begränsningsåtgärder. Åtgärderna innebär i flera fall påtvingat kroppsligt ingrepp, övervakning och avlyssning av boende samt begränsningar i rörelsefrihet – i förlängningen frihetsberövanden. Det förekommer att personerna medicineras utan sin vetskap, övervakas på olika sätt, blir inlåsta, fasthållna och förhindras att lämna sina lägenheter.

IVOs slutsats är att en stor andel av de boende i de tillsynade verksamheterna inte får sin rättighet att leva som andra uppfylld. IVO bedömer att en orsak är att kommuner och privata aktörer inte har säkerställt tillräcklig kompetens hos verksamheternas ledning och personal. Om ledning och personal saknar kompetens att förebygga och undvika situationer där det uppstår frustration för brukarna ökar risken för att de istället använder oproportionerliga och eskalerande begränsningsåtgärder.

Alla insatser enligt LSS är frivilliga. Det innebär att stöd som ges enligt LSS aldrig får innehålla tvång av något slag.

Länk till rapporten:

https://www.ivo.se/aktuellt/publikationer/rapporter/att-inte-fa-ratten-att-leva-som-andra/