Riksföreningen JAGs påverkansarbete är inriktat på att stärka rätten till personlig assistans för personer med nedsatt autonomi. Vi kämpar mot all IQ-diskriminering och utestängning av personer med intellektuella funktionsnedsättningar
Genom att vi som är medlemmar i Riksföreningen JAG på olika sätt beskriver hur det är att leva med stora funktionsnedsättningar och personlig assistans hjälper vi politikerna att fatta kloka beslut. Det har vi gjort sedan 1992.
När som helst kan vem som helst bli en av oss. Den personliga assistansen är ett skyddsnät för alla.
Den 1 januari 2023 trädde flera efterlängtade lagändringar inom LSS i kraft som ett resultat av utredningen Stärkt rätt till assistans där JAG var delaktig som expert.
Tyvärr gör Försäkringskassan och kommuner mycket snäva tolkningar av lagändringarna och intentionen med lagändringarna har inte uppfyllts.
Men det finns ingen anledning att tveka inför att göra en ansökan. I filmerna nedan tittar vi närmre på hur lagändringarna för stärkt assistans fungerar och vilket stöd som finns att få vid en ansökan.
I filmen ovan berättar advokat Jessica Gustavsson om tillämpningen av föräldraavdraget.
Försäkringskassan och kommunerna kritiseras av både politiker och funktionsrättsorganisationer för att göra dubbla avdrag för föräldraskapet. Advokaten Jessica Gustavsson har lång erfarenhet av att företräda assistansanvändare och hon har följt hur tillämpningen av LSS-lagstiftningen förändrats de senaste femton åren.
I nya lagen står att föräldraskapet ska beaktas genom det schabloniserade föräldraavdraget och att avdraget ska göras från barnets grundläggande och övriga behov. Problemet med de dubbla avdragen beror enligt Jessica Gustavsson på att grundläggande behov har fått en delvis annan betydelse beroende på att praxis, alltså domstolarnas tolkning av lagen, har ändrats.
Numera är de grundläggande behoven striktare sammankopplade med funktionsnedsättningen.
– Den del av behoven som är sammankopplade med barnets ålder uppfattas inte längre vara en del av de grundläggande behoven enligt dagens praxis, säger Jessica Gustavsson i intervjun nedan. Hon intervjuades av journalisten Bo Öhlén den 30 november 2023.
I filmen ovan berättar Christofer Bergenblock (C) om att justera föräldraavdraget.
Christofer Bergenblock är centerpartistisk riksdagsledamot. Han sitter i partistyrelsen och är partiets talesperson i funktionsrättsfrågor.
Som ledamot i socialutskottet har han god inblick i turerna som ledde fram till reformen Stärkt rätt till personlig assistans. Christofer Bergenblock menar att Försäkringskassan missförstått intentionerna som ligger till grund för lagen Stärkt rätt till personlig assistans.
Intervjun med Christofer Bergenblock gjordes 14 december 2023 av journalisten Bo Öhlén.
I filmen ovan berättar Ulrika Westerlund (MP) om att justera föräldraavdraget.
Ulrika Westerlund är Miljöpartiets talesperson när det gäller funktionsrättsfrågor. Hon har tagit initiativet till riksdagens funktionsnätverk där ledamöter från alla partier ingår.
Trots att representanter för hela oppositionen och Sverigedemokraterna stöder att föräldraavdraget ska nollställas eller minimeras är det osäkert om en snabb förändring kan komma till stånd eftersom det parlamentariska läget är oklart.
Intervjun med Ulrika Westerlund gjordes den 20 december 2023 av journalisten Bo Öhlén.
I filmen ovan beskrivs det grundläggande behovet kvalificerat-, motiverande- och vägledande stöd och vad en behöver tänka på i en ansökan om personlig assistans.
Kvalificerat-, motiverande- och vägledande stöd ska nu ingå i alla, praktiska grundläggande behov som ska uppfyllas i en assistansansökan. Som att äta, klä av- och på sig och sköta sin hygien.
Det nya stödet ska ge fler personer som har fysiska förutsättningar att klara sina grundläggande behov men som ändå inte gör det, rätt till assistans. Det kan till exempel vara så att en behöver motiverande stöd för att komma i gång med en aktivitet, veta när saker ska göras och i vilken ordning.
I filmen ovan beskrivs det grundläggande behovet medicinska skäl och vad en behöver tänka på vid en ansökan om personlig assistans.
Med hjälp av det nya grundläggande behovet medicinska skäl ska en kunna få kontinuerligt stöd som föranleds av varaktig eller långvarig medicinsk problematik. Det handlar om allvarlig risk för liv och hälsa. Till exempel svår epilepsi eller andra medicinska tillstånd som kräver ständig närvaro av en annan person.
Filmen ovan beskriver det grundläggande behovet förebyggande stöd och vad en behöver tänka på vid en ansökan om personlig assistans.
Förebyggande stöd är ett kontinuerligt stöd för att en person med utagerande beteende inte fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom. Ju tidigare ett sådant stöd sätts in desto lättare är det att få metoder och kommunikation på plats för att minska sådana beteenden.
JAGs juridiska rådgivare kan hjälpa till med vilket stöd som finns att få vid en ansökan och vad du behöver tänka på när du ansöker om personlig assistans.
Filmen ovan beskriver Ella Forsströms kamp för personlig assistans.
Ella Forsström är ett av kanske tusentals barn som satte sitt hopp till den reformerade LSS-lagstiftningen
”Stärkt rätt till personlig assistans” som började gälla från januari 2023. Lagändringen förväntades leda till att
ca 900 fler barn skulle få rätt till personlig assistans.
I filmen ovan intervjuar journalisten Bo Öhlén utredaren Fredrik Malmberg som förklarar den föreslagna lagändringen i samband med att utredningen Stärkt rätt till personlig assistans överlämnades till regeringen den 27 maj 2021.
I filmen ovan porträtteras Gabriel Holms kamp för personlig assistans.
”Vi hade världens bästa omsorg om människor med funktionshinder en gång i tiden, det har vi inte idag”. Jenny Holm, mamma till Gabriel Holm. Se journalisten Bo Öhléns reportage om situationen för Gabriels familj med fokus på hur LSS tillämpas idag. Förslagen i utredningen Stärkt rätt till assistans skulle innebära en återställning av assistansen och en räddning för många av dem som nekas eller förlorat hela sin assistans till följd av åtstramningar och rättspraxis.
Reportaget gjordes av journalisten Bo Öhlén i oktober 2021.
Reportaget ovan beskriver varför personlig assistans i daglig verksamhet borde vara en självklarhet för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Personlig assistans i daglig verksamhet borde vara en självklarhet för personer med intellektuell funktionsnedsättning. En har beviljats statlig assistansersättning och behovet av stöd är detsamma dygnet runt oavsett var en befinner sig. Assistansanvändare med vanliga jobb har rätt till personlig assistans på sitt arbete, men inte personer som jobbar inom daglig verksamhet. Det innebär bland annat att anhöriga ofta tvingas hjälpa till utan lön om en skulle behöva stanna hemma på grund av sjukdom. På daglig verksamhet blir en fast i lokalerna med personalen, utan möjlighet att utföra uppdrag ute i samhället. Ta bort förbudet mot assistans på daglig verksamhet i socialförsäkringsbalken så att alla kan arbeta på lika villkor i samhället.