Vad är integritetsnära behov?

Det s.k. sondmatsmålet har kommenterats av Försäkringskassans rättschef Eva Nordqvist där hon skriver att enligt HFD måste man bedöma i vilken utsträckning sondmatningen är integritetskänslig. I sammanhanget nämns begreppet ”integritetsnära behov”. Jag undrar vad det är. Utifrån vilket perspektiv ska ”integritetsnära behov” tolkas? Går det att lägga in exakta definitioner när så mycket ligger i hur en person uppfattar integritet? Och till vilken grad ska man ifrågasätta en människas okränkbara rätt till sin egen kropp och personliga sfär, dvs sin integritet? Vad var egentligen lagstiftarens mening när lagen skrevs?

För att närma sig ett svar på frågorna behöver man fundera över vad som menas med integritet. Integritet kommer från ett latinskt ord som betyder orörd, hel. Begreppet är knutet till värde och värdighet och avser varje människas obestridbara egenvärde som person. Integriteten kan vara fysisk och man pratar då om kroppslig integritet. Integriteten kan också vara psykisk och då pratar man om alla människors rätt att ha olika värderingar, drömmar, trosföreställningar och mentala liv.

I ett vidare begrepp pratar man om personlig integritet. Som juridiskt begrepp innebär den rätten att kontrollera vem som kan få tillgång till en enskilds privata information. Den personliga integriteten är en mänsklig rättighet som i Sverige är grundlagsskyddad och strikt reglerad i lagstiftning. Personlig integritet innebär okränkbarhet eller rätt att inte bli kränkt. En sak som utmärker integriteten är att den inte upphör för att man själv inte förmår hävda den. Kränkningar av den personliga integriteten är ofta sanktionerade i lag som straffbara handlingar.

Man kan ta avstamp utifrån resonemanget om integritet ovan. När LSS skrevs var lagstiftarens mening att insatsen personlig assistans och assistansersättning skulle vara förbehållen de som har de allra största behoven i samhället. För att definiera detta står i förarbetena att personlig assistans är förbehållen situationer av krävande eller på annat sätt komplicerad natur, i regel av mycket personligt slag. Beskrivningarna finns med för att förklara vilka behov som kan ge rätt till personlig assistans överhuvudtaget, dvs. att grundläggande behov som att äta, klä av och på sig och få stöd med personlig hygien är sådana till sin natur. Syftet går helt i samklang med respekten för den personliga integriteten. Så tolkades lagen de första femton åren.

Efter ett utslag i HFD år 2009 började man dela upp de grundläggande behoven i moment som är integritetsnära och inte integritetsnära. Resultatet av denna rättsutveckling har blivit att en myndighet eller domstol i varje enskilt fall fått vitt kort att bestämma var gränsen för ”integritetsnära behov” uppstår i olika konkreta moment i vardagen för olika personer.

Det kan inte ha varit lagstiftarens intention att de människor som löper störst risk att bli utsatta för kränkningar av den personliga integriteten nu får den ifrågasatt och bedömd ut i minsta detalj som förevändning att förvägra dem en rättighet de har enligt lag. Det är ett absurt resonemang. Jag kan t.ex. gå till frisören för att klippa mitt hår utan att tänka närmare på det som en kränkning av min integritet. En annan person, som har en annan perception, kan uppleva samma moment som skrämmande, smärtsamt och vid tvång som ett övergrepp. Exemplen kan göras många.

Svaret på frågorna i början kan inte bli annat än att det ur rättssäkerhetssynpunkt oerhört viktigt att begreppet ”integritetsnära behov” inte får annan status som juridiskt begrepp än det möjligen hade när lagen skrevs. Nämligen att beskriva att de grundläggande behoven i sig är att anse som integritetsnära. Börjar myndigheter och domstolar själva definiera och tumma på integritet fattas beslut efter ”tyckanden” och ”värderingar” som leder till att våra mest utsatta i samhället får sin personliga integritet både ifrågasatt och kränkt i samma andetag. Samtidigt som de förvägras den rätt till personlig assistans de har enligt lag. Den rättsutvecklingen är både skrämmande och mycket farlig.

Fotnot: Viss del av begreppen och förklaringarna är hämtade från Statens medicinskt-etiska råd.

The post Vad är integritetsnära behov? appeared first on JAG Personlig assistans.