Syftet var att stärka rätten, inte urholka den!

Den 1 januari 2023 trädde lagändringar i LSS-lagstiftningen i kraft. Intentionen bakom lagändringarna var att stärka rätten till assistans genom fler grundläggande hjälpbehov men syftade också till att öka rättssäkerheten för barn. Vi har tidigare i bloggen berättat om lagändringen avseende det numera schabloniserade föräldraavdraget.

Jag kommer i det här inlägget fortsätta på samma tema genom att beskriva ytterligare en av lagändringarna som numera ingår i LSS-lagstiftningen, nämligen kvalificerade motiverings- och aktiveringsinsatser.

Vad innebär hjälpbehovet?

Kvalificerade motiverings- och aktiveringsinsatser syftar till att hjälpa personen att på egen hand eller med stöd av en personlig assistent själv eller i så stor mån som möjligt tillgodose sina grundläggande hjälpbehov. Enligt LSS är behov av hjälp med att sköta sin hygien, äta, kommunicera och klä på och av sig sådana grundläggande behov.

Det kan exempelvis röra en situation där en person har svårt att förstå varför eller när ett visst moment behöver utföras, påbörjas och avslutas. Det kan vara svårt att komma i gång med en aktivitet eller moment. Det kan även gälla situationer där det är svårt att göra olika moment i vardagen i rätt ordning, eller att utföra alla nödvändiga delmoment. Man kanske heller inte utan stöd kan utföra ett moment tillräckligt utförligt.

Aktiverings- och motiveringsinsatser är inte ett eget grundläggande hjälpbehov, men ska ingå i beräkningen till något av de andra grundläggande behoven om insatserna är en förutsättning för att det grundläggande behovet ska kunna uppfyllas. Den tid som behövs för att personen ska kunna utföra något av de grundläggande behoven ska alltså ingå i den tid som beviljas för personlig hygien, måltider, av- och påklädning och kommunikation.

Krav på ett kvalificerat stöd

Även om det alltid sker individuella bedömningar av hur en person behöver ges aktiverande och motiverande insatser så måste hjälpen som ges, oavsett dess karaktär, vara kvalificerad. Vad menas då med att stödinsatserna måste vara kvalificerade. Jo, för att aktiverings- och motiveringsinsatserna ska anses vara just kvalificerade krävs att stödet behöver vara personligt utformat och innebära något mer än vägledning, påminnelser och instruktioner. Det kan också vara aktuellt om personen som får stödet har stora begränsningar i kommunikationsförmågan eller om det krävs en nära kunskap om personen. En annan situation är om aktiverings- och motiveringsinsatserna görs i samband med olika typer av integritetsnära situationer där personen som ger stödet behöver befinna sig fysiskt nära.

Vad vi sett hittills

Innan lagändringen har det till synes osynliga stödet som består av just olika typer av aktiverande- och motiverande insatser gått förlorat i en beslutsprocess. Tidigare var i stället ett underliggande krav på att hjälpen skulle vara av rent praktisk karaktär avgörande. Att behov av kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser numera ska kunna vara en del i det grundläggande hjälpbehov som det ska tillgodose är ett stort steg i rätt riktning. Stödet som ges i uppmuntrande och motiverande syfte är helt avgörande för att vardagen ska kunna fungera för väldigt många assistansberättigade.

Tyvärr har det sedan lagändringen trädde i kraft visat sig vara svårt att beviljas hjälp för just dessa stödinsatser. Enligt Försäkringskassans uppföljningsrapport har endast sju personer som är 7 år eller äldre beviljats kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser för något av de grundläggande hjälpbehoven i beslut från Försäkringskassan hittills under år 2023. Det är påtagligt att lagändringen gällande det här behovet inte fått den önskade effekten som var syftet från lagstiftaren.

Flertalet beslut fattade av Försäkringskassan gällande kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser har nu överklagats till domstol och ytterst kommer en framtida rättstillämpning få vara vägledande kring hur gränsdragningen kommer se ut för vilka insatser som ska höra till hjälpbehovet och inte. Återigen får vi skäl att återgå till intentionen bakom lagändringarna i LSS-lagstiftningen. Syftet var att stärka rätten till assistans, inte att urholka den!

Men, fram till dess att vägledning kring hjälpbehovet börjar bli tydligt så vill jag betona vikten av ett bra medicinskt underlag för den som står i färd att ansöka om assistans hos kommun eller Försäkringskassa. Gällande just kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser är en ADL-bedömning betydelsefull och även läkarintyg eller andra medicinska underlag som beskriver hjälpbehovet.