Att få välja en anhörig som personlig assistent

Regeringens utredare Stig Svensson har i en intervju i Assistanskoll i år berättat om sitt förslag att begränsa assistans av anhöriga till assistansanvändaren. Stig Svensson motiverar förslaget med att anhöriga assistenter varit inblandade i många fall av brottslighet inom assistansen.

Förslaget är alarmerande. Rätten att välja sina personliga assistenter är något av det mest grundläggande med serviceformen personlig assistans. Att begränsa den valfriheten skulle strida mot syftet med LSS och urholka reformen ytterligare.

Rent konkret ser vi att en begränsning av antalet anhöriga assistenter skulle medföra en oerhört stor förlust av kunskap, kompetens och trygghet och därmed sänkt kvalitet på den personliga assistansen. Vår erfarenhet är tydlig. Närstående är generellt de som känner assistansanvändaren bäst och är allra mest lojala. Närstående fyller dessutom den viktiga funktionen i assistansen att förmedla kunskap och erfarenheter till de andra assistenterna och att löpande bistå med ledning av assistenternas arbete. Anhöriga står för en stor del av upplärningen av nya personliga assistenter. Som inga andra låter sig närstående tillkallas när som helst under dygnet i för att stötta i krissituationer. Närstående som finns i närheten av assistansanvändaren arbetar också ofta sådana korta arbetspass som är svåra att bemanna med andra assistenter. Det är svårt att se hur alla dessa värden skulle kunna ersättas.

Är det verkligen rimligt att beröva tusentals assistansanvändare all denna kompetens, kunskap och trygghet bara på grund av att ett litet antal personer (enligt Stig Svensson 52 personer under en period på 9 år) har brustit i ansvar? Från mig måste svaret bli ett rungande NEJ!

Inlägget Att få välja en anhörig som personlig assistent dök först upp på JAG Personlig assistans.