Att tänka fritt är stort, att tänka rätt är större

När jag som helt ny juriststudent på Uppsala universitet för första gången gick in i Universitetshuset möttes jag av samma citat som åtskilliga studenter före mig; över den stora föreläsningssalens dörr står ”Tänka fritt är stort men tänka rätt är större”. Precis som så många studenter före mig ifrågasatte jag citatet, hur kan det vara bättre att tänka rätt än att tänka fritt? Vad som är rätt beror ofta på vilken tid en lever i och i vilket sammanhang en verkar, alltså svänger det från tid till tid och grupp till grupp vad som är rätt. Att tänka fritt är däremot oberoende av tiden, politiska eller kulturella svängningar, för fritt tänkande kan ske var som helst och när som helst. Dessutom kräver ett fritt tänkande att samhället är öppet för att nya idéer, som från början inte behöver vara det majoriteten anser vara rätt, vilket jag ser som positivt. Alltså borde det vara större att tänka fritt än att tänka rätt?

Efter att ha varit verksam jurist i över 7 år har jag det där citatet fortfarande med mig. Jag försöker att alltid tänka fritt och utmana normer och förutfattade meningar, något som också genomsyrar hela JAGs idé och verksamhet. Men, trots min kärlek till det fria tänkandet har jag ändå kommit på mig själv med att ifrågasätta när andra tänker fritt istället för, vad jag tycker, rätt. Mina ifrågasättanden började när jag blev jurist inom funktionsrätts- och assistanssfären, och började läsa Försäkringskassans och förvaltningsrätternas beslut och domar i assistansärenden. För oavsett hur fritt jag tycker att var och en ska få tänka, blir jag arg, rädd och förtvivlad när den där fria tanken innebär att alla människor inte ska ha samma rättigheter. Och det är här ”att tänka rätt” kommer in i bilden.

För runt mänskliga rättigheter menar jag att man kan tänka rätt och man kan tänka fel. Att tänka att man ibland får inskränka mänskliga rättigheter för vissa men inte för andra, på grund av något personerna inte kan ändra, är fel. Att tänka att personer inte behöver kommunicera bara för att de inte gör det verbalt, är fel. Att tänka att hygien bara är det mest basala och slå ner ett helt assistansbehov på grund av det, är fel. Att tänka att människor får nöja sig med de assistanstimmar de får trots att de behöver fler, är fel. Att tänka att antalet assistanstimmar i Sverige måste minskas för att spara pengar, är fel. Att skapa en så pass ohållbar situation för personer som behöver personlig assistans att de tvingas säga upp sin personliga assistans och flytta till gruppboenden fast de inte vill, är fel. Att tänka att personer med funktionsvariationer inte har rätt till sina mänskliga rättigheter är fel.

Så faktum är, att jag måste revidera min syn på det där mossiga citatet i universitetshuset. Handlar en tanke om att alla människor inte är lika mycket värda, att det är en förmån att ha personlig assistans när det egentligen bara handlar om att få möjlighet att överleva och att människor inte får kosta pengar så är den fel, och då är att tänka rätt bra mycket större än att tänka fritt.

Inlägget Att tänka fritt är stort, att tänka rätt är större dök först upp på JAG Personlig assistans.