Flytta från gruppbostad
Vad finns det för alternativ till gruppbostad? Hur går jag till väga för att genomföra en flytt från gruppbostad? Vad behöver jag tänka på?
Boka samtal om assistansAtt flytta från gruppbostad
Kanske har du insett att gruppboende inte är en insats som passar dig eller din närstående, men är osäker på vilka andra alternativ som finns enligt LSS. Du är inte ensam om att ha funderingar kring detta. Gruppbostad eller servicebostad är inte en insats som passar alla. Vissa personer har behov av ett mer individuellt anpassat stöd och har därför väldigt svårt att få sina behov tillgodosedda fullt ut i verksamheter med kollektiv personal, dvs. där man delar personal med andra. Det finns många personer som gjort resan från gruppboende till eget boende med personlig assistans före dig. Här får du veta hur du kan gå till väga för att genomföra en flytt, vad du behöver tänka på och hur du kan förbereda dig. Kanske är du eller din närstående en av de som skulle få ett bättre liv i eget boende med personlig assistans?
Här kommer sju frågor att tänka på om du funderar på att byta insats.
Hur går det till att byta insats?
1. Kan jag få personlig assistans?
Den insats som ersätter stöd i ett gruppboende eller serviceboende är personlig assistans. En förutsättning för att kunna flytta till ett eget boende är alltså att du har möjlighet att få personlig assistans beviljad. Personlig assistans kan beviljas av kommunen och, när det gäller assistansersättning, Försäkringskassan. Ett första viktigt steg är därför att ta kontakt med en assistansanordnare och gärna en jurist som har kunskap om funktionsrätt och personlig assistans för att få en första bedömning om möjligheten. Vi rekommenderar att ta hjälp i ansökningsförfarandet. Det är svårt att på egen hand sätta sig in i lagar, regler och ansökningsprocesser, hos oss får du stöd av våra juridiska rådgivare.
2. Hur kan jag hitta en bostad?
Det finns olika sätt att hitta en bostad som passar just dig. Ibland gäller det att vara uppfinningsrik, då det kan vara svårt att få bostad på den reguljära bostadsmarknaden. Men det är där du kan börja att titta. Står du i en bostadskö kan det finnas regler om förtur som gäller om du har en funktionsnedsättning. Det är värt att kolla upp! Annars kanske du har stått i bostadskö tillräckligt länge för att få en lägenhet.
Ligger dina planer längre fram i tiden kan du ställa dig i bostadskö redan nu. Du har också möjligt att vända dig direkt till privata fastighetsägare och visa intresse. Många väljer att flytta in i en del av ett hus eller till exempel hyra ett Attefallshus av någon närstående eller nära vän. För de flesta är köp av bostadsrätt omöjligt av ekonomiska skäl, men har du turen att ha en sådan möjlighet så är ju det också ett alternativ.
Det finns slutligen en möjlighet att ansöka om en annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt LSS. ”Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna, (LSS 9§ 1 st p.9)”. Det är en insats du ansöker om hos kommunen och ingår i samma lagparagraf som gruppboende, men insatsen avser enbart boendet och inte stöd från personal.
3. Är boendet tillgängligt för mig?
Fundera över vad du behöver för anpassningar. Vissa anpassningar kan du få genom att ansöka om bostadsanpassning hos kommunen. Det kan också vara så att du får vissa anpassningar som hjälpmedel från regionen.
Att flytta hemifrån med personlig assistans
4. Hur bekostas den personliga assistansen?
Personlig assistans bekostas genom assistansersättning eller ersättning för de kostnader du har för din personliga assistans. Det finns särskilda regler om hur assistansersättning får användas. Enkelt uttryckt avser assistansersättningen att täcka de kostnader du har på grund av din personliga assistans. Det är viktigt att tänka på att assistansersättning och privatekonomi är två olika saker och att assistansersättningen ska hållas åtskild från din privata ekonomi.
5. Hur gör jag en individuell plan?
Alla som tillhör LSS har rätt att få en individuell plan enligt LSS 10§. Det är inte samma sak som en samordnad individuell plan (SIP) eller genomförandeplan. SIP är planer som avser insatser du får från hälso- och sjukvård eller socialtjänst. Genomförandeplaner är verksamhetens planer. En individuell plan enligt LSS är DIN PLAN och den ska styras helt enligt dina behov och önskemål. Syftet med IP är att ge dig delaktighet i de beslut som styr ditt liv. En kommun är skyldig att upprätta en individuell plan och alla olika huvudmän och verksamheter som du vill ska samverka kan kallas. Genomgripande förändringar i ditt liv som till exempel att byta insats och flytta från ett gruppboende kan underlättas om du har möjlighet att samordna alla insatser och verksamheter under en hatt.
6. Vilka intyg behöver jag samla in?
Vi rekommenderar att du i ett tidigt skede börjar samla in de intyg som behövs för en ansökan om personlig assistans och assistansersättning. Exempel på intyg som kan behövas är läkarintyg, Försäkringskassans läkarutlåtande för assistansersättning kan med fördel användas, intyg från habilitering, ADL-intyg och psykologbedömningar. Bor du i ett gruppboende kan någon från verksamheten som känner dig väl skriva om dina behov, men du kan också använda dig av genomförandeplaner och beskrivningar som tidigare gjorts av ditt stödbehov.
7. Vem ska jag kontakta för stöd med ansökan?
När känner dig redo att flytta från gruppbostad och ansöka om personlig assistans är du alltid välkommen att kontakta oss på JAG Personlig assistans, våra juridiska rådgivare stöttar dig genom hela processen.
Cecilia Wiestål, juridisk rådgivare 076-545 30 71
Erika Holmberg, juridisk rådgivare 076-545 30 67