Gott nytt LSS år!
Lagändringar som ska ge stärkt assistansrätt
Nyår förknippas med festlighet och ger oss en möjlighet att med tillförsikt och hopp skåla in det nya året. En möjlighet att glömma det som varit och blicka framåt. Kanske skapa nya vanor? Kanske avge nya löften?
Detta nyår, 2023, hoppas jag blir en nystart för LSS. En möjlighet att slänga bort gamla politiska beslut och gammal rättspraxis. En möjlighet för våra myndigheter och domstolar att återigen se till syftet och målsättningen med lagen.
Och, naturligtvis, en livsviktig möjlighet för alla de som nu återigen kan få rätt till personlig assistans.
Den 1 januari 2023 ändras LSS regler gällande personlig assistans med syfte att stärka assistansrätten för de grupper som under de senaste åren kommit att uteslutas. Det här blogginlägget handlar om varför lagändringen är så viktig, vad den innebär, och vilka som berörs.
Varför är lagändringen så viktig?
När Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) trädde i kraft år 1994 var den kronjuvelen i det handikappolitiska programmet och resultatet av en mångårig kamp för mänskliga fri och rättigheter.
Syftet med LSS var, och är fortfarande, att garantera ovillkorlig rätt till personligt stöd och goda levnadsvillkor till personer med omfattande funktionsnedsättningar. Eftersom de ofta har svårt att föra sin egen talan behövs en särskilt stark lagstiftning. LSS är därför en rättighetslag.
Barn och ungdomar har tack vare LSS kunnat lämna institutionsboende och i stället växa upp med sina familjer och vuxna har tack vare LSS kunnat flytta till egen bostad. Personer som omfattas av lagen har kunnat ta plats i det offentliga rummet, göra egna livsval och bli en viktig del av samhället. För de med de mest omfattande behoven har personlig assistans varit en nödvändig förutsättning för detta. Sverige betraktades som ett föregångsland under många år. Men denna positiva utveckling fick inte bestå.
Några år inpå 2000-talet började antalet personer med assistansersättning minska stadigt för att från år 2015 minska markant. I januari 2015 var 16 124 personer beviljade assistansersättning jämfört med 13 489 personer i augusti 2022.
Orsakerna var inget annat än politisk styrning och den rättstolkning som myndigheter och domstolar började tillämpa. Försäkringskassan beskriver sin egen och domstolars rättstillämpning Sällan har en lagstiftning blivit så illa åtgången av den beslutande och dömande makten som LSS har blivit.
Konsekvenserna blev att ett mycket stort ansvar har lagts på föräldrar och anhöriga. Personer som förlorat sin rätt till personlig assistans har tvingats flytta till särskilda boenden, familjer har inte fått nödvändigt stöd i hemmet utan barn har i stället erbjudits olika former av barnboenden.
Aldrig trodde jag att Sverige under 2000-talet skulle börja bygga barnboenden igen! Naturligtvis var detta en utveckling som politiken måste bryta. Särskilt som det skedde samtidigt som Barnkonventionen antogs som lag i Sverige den 1 januari 2020.
Lagändringen är helt enkelt nödvändig för att återställa LSS till dess ursprungliga mål och syfte och för att Sverige ska kunna leva upp till de åtaganden vi har inom området för mänskliga fri- och rättigheter. Det är ytterst en demokratifråga.
Vad innebär lagändringen?
1. Föräldraansvar beaktas genom föräldraavdrag
När LSS infördes nämndes i lagens förarbeten mycket kortfattat att föräldraansvar enligt Föräldrabalken skulle beaktas vid bedömning av rätt till personlig assistans, men det fanns inte någon närmare vägledning för hur ansvaret skulle bedömas. I Socialförsäkringsbalken infördes en uttrycklig bestämmelse, som även använts analogt vid bedömningar av personlig assistans enligt LSS. I ett uttalande (bet. 1995/96 SOU15 s.18) kan man läsa att det är behovet av extra tillsyn och omvårdnad med anledning av en funktionsnedsättning som ska ligga till grund för bedömningen av rätten till personlig assistans.
Denna otydlighet från lagstiftarens sida medförde att en spretig och rättsosäker praxis växte fram. Ett alltför stort ansvar lades på föräldrar och en alltför liten vikt lades vid barnets rätt till personlig assistans och, ytterst, ett liv som andra. Detta vill lagstiftaren komma till rätta med genom att i stället beakta föräldraansvaret genom ett schabloniserat föräldraavdrag vars storlek regleras i förordning. Föräldraavdraget innebär för de flesta, men inte alla, en minskning av föräldraansvaret.
2. Kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser
För personer med psykisk funktionsnedsättning som behöver kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser för att klara av att tillgodose sina behov inom hygien, klädombyten, måltider och kommunikation ska sådana insatser beaktas som en del av hjälpen med det grundläggande behovet. Det innebär att även dessa insatser ska beräknas. Denna rätt kommer att tydliggöras i 9a§ LSS. Hjälpen som förutsätts ska vara mer än enkla påminnelser och instruktioner, men det finns inget krav på ingående kunskaper. För att stödet ska vara kvalificerat kan det t.ex. handla om att personen behöver ett fysiskt nära stöd i integritetsnära situationer, att personen har kommunikativa svårigheter eller att det krävs personlig kännedom för att få personen motiverad att delta i moment som ska genomföras.
3. Nytt grundläggande behov: Förebyggande stöd
I LSS 9a § p. 6 kommer stöd som den enskilde behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom tydliggöras som ett grundläggande behov. Stödet ska anses som grundläggande behov oavsett hjälpens karaktär. Det är alltså inte centralt hur ett riskbeteende betecknas. Det finns inte heller något krav på ingående kunskap om personen eller dennes funktionsnedsättningar. Däremot ska stödet vara aktivt och med det avses t ex att det rör sig om frekventa ingripanden och att den som ger stödet ska finns i personens omedelbara närhet. Assistenten ska kunna löpande läsa av, eller vara inom hörhåll, för att snabbt kunna ingripa när behov uppstår. Stödet behöver inte vara kontinuerligt över hela dygnet utan kan vara avgränsat till särskilda situationer, miljöer eller tidsspann. Faktiska episoder och situationer bör beskrivas.
4. Nytt grundläggande behov: Löpande stöd på grund av medicinskt tillstånd
I LSS 9a § p7 avses stöd som den enskilde behöver löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för den enskildes liv eller att det annars finns en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa. Hjälpen som avses ska beaktas oavsett hjälpens karaktär. Stödet kan avse såväl praktiska stödbehov som tillsynsbehov och förutsätter inget krav på ingående kunskaper. Åtgärder som är direkt nödvändiga för att sådant stöd ska kunna ges ska grunda rätt till personlig assistans för andra personliga behov. Föräldraavdrag ska inte heller göras för dessa hjälpbehov. Exempel på hjälpbehov är akut hjälp med hantering av medicinteknisk utrustning eller tillsyn vid allvarlig epilepsi eller shunt.
En förutsättning för att stödbehov ska ge rätt till personlig assistans enligt LSS och SFB är att de är bedömda som egenvård. I utredningen Stärkt assistans har det gjorts en översyn av regelverket och det kommer att införas en ny Egenvårdslag under år 2023, tillsammans med en stor mängd regeländringar inom hälso- och sjukvårdsområdet.
Vilka berörs av lagändringen?
Det är personer i personkrets 1 och 2, dvs. med intellektuella/psykiska funktionsnedsättningar, personer som behöver löpande stöd på grund av medicinskt tillstånd och barn som kan beröras av ändringen. I de prognoser som gjorts av utredningen Stärkt assistans beräknas att ungefär 2000 personer kan få rätt till assistansersättning via Försäkringskassan och ytterligare fler via kommunerna. Ökningen för barn i åldrarna 0 – 11 år väntas bli omkring 400. Försäkringskassan själv anger en ökning med 2800 assistansanvändare till år 2025.
Förhoppningen är även att personer som tidigare förlorat sin assistans ska återfå den.
Det är tusentals personer som berörs direkt. Indirekt berörs ännu fler av närstående, familjer och andra som under många års tid fått ta ett orimligt stort ansvar för dessa individers omvårdnad och trygghet. Lagändringen är den största satsningen inom LSS sedan lagen tillkom. Det är stort. Men det förutsätter också att myndigheter och domstolar tar sitt ansvar och följer lagen utifrån dess syften så att ändringen blir den återställare den är tänkt att vara. Och det är till alla som berörs av lagändringen som jag nu vill höja min skål och säga Gott Nytt LSS År!
Blogginlägg av Cecilia Wiestål, juridisk rådgivare JAG Personlig assistans