Hur uppmärksammar EU funktionsrättsfrågor?

Idag har bloggen Rättskraft glädjen att presentera en gästbloggare! Det är Nasim Soleimanpour, som tidigare jobbade som jurist hos oss men som har lämnat oss för EU-kommissionen. Vi frågade Nasim vad EU gör i frågor om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Här på EU-kommissionen får jag ofta mejl från fackföreningar som har tillställningar för att informera om rättigheter för arbetstagare med funktionsnedsättning och deras närstående. Den 3 december, internationella dagen för personer med funktionsnedsättning, brukar kommissionen och dess personal markera med flera initiativ och händelser under en hel vecka. Förra året hölls en stor konferens och den första generalförsamlingen av ASDEC, en fackförening för personal med funktionsnedsättning i Europeiska kommissionen. Med jämna mellanrum anordnas också lunchkonferenser inom området. Strategin för att främja mångfald och integration inom kommissionen följs upp med en årlig rapport. Inom institutionen kan man alltså säga att det görs en del för att uppmärksamma funktionsrättsfrågorna.

EU har inga lagstiftande befogenheter inom området. Trots det har man påbörjat arbetet med den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Ett initiativ utan rättsligt bindande kraft men som fastslår den gemensamma viljeinriktningen på EU-nivå. I korta drag handlar det om att ge människor nya och effektiva rättigheter. Pelaren innehåller 20 principer som täcker ett brett spektrum av socialpolitiska områden samt arbetsrätt. Den är uppdelad i tre kapitel:

• Lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden
• Rättvisa arbetsvillkor
• Social trygghet och social integration

Jag som jurist undrar då om det finns något matnyttigt att tugga på här på EU-nivå?

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna förbjuder diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Stadgan erkänner rätten för personer med funktionsnedsättning till åtgärder för att säkerställa deras oberoende, sociala och yrkesmässiga integration och deltagande i samhällslivet. Därutöver skyddas rättigheter för personer med funktionsnedsättning i EU främst genom FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (EKMR) som antogs av EU 2010. Det var första gången EU själv har undertecknat ett internationellt avtal om mänskliga rättigheter. Detta har i sin tur lett till antagandet av EU:s handikappstrategi 2010–2020, ett ramverk som beskriver hur EU ska genomföra EKMR. Det kan bidra till en aktiv granskning av EU:s genomförande av konventionen, men också till att utvecklingen av EU-lagstiftning på området fortgår. Genom skyldigheter som kommer från konventionen har EU preliminärt antagit ett tillgänglighetsdirektiv i november 2018. Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter arbetar med rättigheter för personer med funktionsnedsättning utifrån konventionens principer om självbestämmande, deltagande och inkludering. Men i jämförelse med övriga EU-rättsliga spektra kan man säga att utvecklingen är trög på denna front.

Slutsatsen är att det finns ambitioner på EU-nivå och rättighetsfrågorna för personer med funktionsnedsättning är ständigt aktuella!

Inlägget Hur uppmärksammar EU funktionsrättsfrågor? dök först upp på JAG Personlig assistans.