I min ateljé flödar kreativiteten
Sedan Erika bytte från kommunal assistans till JAG Personlig assistans har bland annat möjligheten att ägna sig åt kreativa projekt ökat. Detta har påverkat henne på flera sätt.
– Jag mår bättre, känner mig lugnare och är inte så stressad längre.
Erika Behrens vardagsrum hemma i Täby utanför Stockholm är en enda stor ateljé. Väggarna är täckta av hennes egna fotografier och i mitten av rummet står ett stort arbetsbord. I det ena hörnet tronar det meterhöga dockhus hon byggt med assistenternas hjälp, och i det andra hörnet en symaskin. Idag ska hon sy ett litet täcke till dockhuset. Hennes assistent Helena trär tråden genom nålen på symaskinen och ställer in den på rätt program, noga instruerad av Erika. Med hjälp av munnen och sin högra hand lägger sedan Erika tyget tillrätta under pressarfoten och trycker på pedalen.
Erika fick sin första Barbie-docka när hon var två år och när hon räknade dem senast hade antalet vuxit till 59 stycken. Hon tillverkar egna möbler, textilier och kläder till dockorna. Hon jobbar mest med material som papper, lera, trä och textil. Sedan hon bytte från kommunal assistans till JAG Personlig assistans för tre år sedan tycker hon att det har blivit enklare att ägna sig åt sina kreativa projekt full ut.
– När jag hade assistenter från kommunen var jag tvungen att anpassa mig till dem. Nu kan jag till exempel gå ut och handla saker när jag vill. Jag handlar tyg på Ohlssons tyger i Täby Centrum. Där finns allt jag behöver utom kardborre. Det köper jag på Panduro.
Många av idéerna får Erika från Barbie-filmerna och om det är skapligt väder ger hon sig ut i naturen. Där iscensätter hon olika berättelser. Hon filmar dockorna och lägger på ljud. Så småningom ska hon sätta ihop klippen till en hel film.
– Jag har skapat hela mitt liv. Det gör mig glad och jag mår bra av det. Idéerna kan komma när som helst. En dag vill jag ha öppet hus här så att människor kan komma och titta på när jag arbetar.
Erika lever ett aktivt liv. Hon har åtta assistenter och reser en hel del, senast i september var hon i New York. Två dagar i veckan åker hon till JAG Personlig assistans kontor inne i stan och medverkar i ett kulturprojekt.
På grund av sin ljudkänsliga epilepsi som kan aktiveras av oväntade ljud skyddar hon öronen med mjuka hörselskydd. Assistenterna finns också alltid nära till hands om hon får en kramp. Men framför allt hjälper de henne med allt det praktiska.
– Assistenterna är mina armar. Jag skulle inte klara mig utan dem.