JAG start > Riksföreningen JAG > Riksföreningen JAG är hoppfull inför utredning om stärkt rätt till personlig assistans.

Riksföreningen JAG är hoppfull inför utredning om stärkt rätt till personlig assistans.

Riksföreningen JAG är hoppfull inför den utredning som regeringen nu har tillsatt för att stärka rätten till personlig assistans. Utredaren ska se över områdena tillsyn, egenvård och föräldraansvar.

Mycket få personer beviljas idag personlig assistans för tillsyn kopplat till de grundläggande behoven. Försäkringskassans och kommunernas bedömningar har gradvis blivit

mer restriktiva, delvis beroende på hur de har valt att tolka olika rättsfall. Men tillsynsbegreppet har smalnats av långt mer än vad som kan motiveras av rättspraxis, så det kan inte uteslutas att tillämpningen följer en allmän strävan att inskränka assistansrätten. Klart är att många personer med ett tydligt och kvalificerat stödbehov har drabbats av att mista eller nekas personlig assistans av detta skäl. Riksföreningen JAG finner det oacceptabelt, då personlig assistans för dessa personer faktiskt är den enda ändamålsenliga insatsen. Vi håller därför med om att det finns sk

äl att utreda hur personer med omfattande funktionsnedsättningar kan få en stärkt rätt till personlig assistans vid behov av hjälp med tillsyn. Vi hoppas nu på en grundlig genomlysning av olika slags tillsynsbehov, en hjälp som många gånger är minst lika viktig som rent praktisk hjälp för att klara sina behov och ha en bra tillvaro. Där ingår t.ex. tillsyn på grund av epilepsi eller andra medicinska skäl (inklusive ingripanden), ”tillsyn av övervakande karaktär” för att förebygga och hindra att en person skadar sig själv och andra (inklusive ingripanden) och kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser som kan vara avgörande för en persons möjlighet att få sina grundläggande och andra behov tillgodosedda i vardagen.

Personlig assistans för egenvårdsuppgifter ska också utredas. Här ställer vi oss tveksamma till direktivens problematiserande av utförande av egenvård med assistans. V

i delar inte bilden av oreda och otrygghet i egenvårdsuppgifter i assistansen. Inte heller delar vi bilden av att regelverket eller ansvarsförhållandena i sig skulle vara otydliga. Olika aktörers okunskap och osäkerhet om vad som gäller bör åtgärdas genom tillförande av kunskap. Som vi ser det är det istället Försäkringskassans och kommunernas inställning till ”vårdrelaterade” uppgifter som är problemet, eftersom denna inställning påverkar assistansrätten för enskilda. I Socialstyrelsens regelverk beskrivs klart och tydligt hur legitimerad vårdpersonal ska göra egenvårdsbedömningen utifrån den enskildes möjlighet att kunna sköta uppgiften själv med hjälp av anhöriga eller personliga assistenter. Där slås också fast att bedömd egenvård inte utgör sjukvård. Detta har betydelse för rätten till assistansersättning, eftersom assistansersättning kan beviljas för egenvårdsuppgifter men inte för sjukvårdsuppgifter (som sjukvårdshuvudmannen ska stå för).

Att få sköta egenvårdsuppgifter själv med assistans på samma sätt som personer utan funktionsnedsättning borde vara självklart. Det handlar om att få ha ett fritt och ”vanligt” liv istället för att behandlas som ett vårdobjekt livet igenom.

Liksom när det gäller tillsynsbehoven har Försäkringskassans tillämpning dock skärpts de senaste åren. Oavsett vårdens bedömningar har kassan på egen hand hänfört alla möjliga behov till sjukvårdsområdet, så att tiden räknas bort från det grundläggande assistansbehovet. Det har lett till att barn och vuxna med omfattande och kvalificerade behov har nekats eller helt förlorat sin assistansersättning. Situationen för barn i behov av hjälp med bland annat andning och sondmåltider och som nekas assistans har lyfts i media.

Många av medlemmarna i JAG har stor erfarenhet av att sköta egenvårdsuppgifter med personlig assistans, och vet att det kan ske med trygghet och kvalitet. Det är ju i själva verket så att all kvalificerad personlig assistans innehåller uppgifter av viss svårighetsgrad som  kräver noggrannhet och stort ansvar. Det kan exempelvis vara nog så livsviktigt att få hjälp att äta genom munnen på exakt rätt sätt. Enligt vår erfarenhet går det utmärkt att ordna assistans av hög säkerhet och kvalitet, om en rekryterar bra assistenter, ger dem ordentlig praktisk introduktion och teoretiska kunskaper, har rutiner och ger assistenterna löpande stöd i arbetet. Det är många uppgifter i vår assistans som är av en hög svårighetsgrad – inte bara egenvårdsuppgifterna! Hos en assistansanordnare med otillräcklig kunskap, kvalitetsfokus, ordning och reda ökar förstås risken för brister i olika delar av assistansen. Att sådana brister skulle för

ekomma i särskilt hög grad på just egenvårdsområdet är tydligen ändå inget som visar sig i IVOs tillsynsverksamhet.

Riksföreningen JAG ser inte behov av ändrade egenvårdsregler, men hoppas att utredningen ska klargöra de riktlinjer som finns och föreslå ett förtydligande av att egenvårdsuppgifter är assistansgrundande på samma sätt som andra privata behov i vardagen.

Många barn med omfattande funktionsnedsättningar har otillräcklig assistanstid eller står helt utan assistans på grund av Försäkringskassans och kommunernas

bedömningar av föräldraansvaret. Enligt gällande funktionshinderpolitiska principer ska föräldrar till barn med funktionsnedsättning inte åläggas ett större praktiskt ansvar för omvårdnaden av sina barn än föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Vid assistansbedömningar bedöms föräldrarnas ansvar dock som regel vara mycket omfattande. Dessutom görs bedömningarna många gånger schablonmässigt, istället för att utgå från barnets och familjens individuella situation. Ett annat problem är att tidsavdrag för föräldraansvar görs redan vid prövningen av de grundläggande behoven, vilket leder till att det blir svårt eller rentav omöjligt för mindre barn att nå över tröskeln för rätt till assistans. Från JAGs sida skulle vi vilja se en återgång till tidigare handläggningsprocess då avdrag för föräldraansvaret gjordes som sista led, från det sammanräknade totala assistansbehovet. En översyn av tillämpningen i syfte att nå en rimlig och rättssäker bedömning av föräldraansvaret i relation till assistansbehovet är därför välkommen.

Inlägget Riksföreningen JAG är hoppfull inför utredning om stärkt rätt till personlig assistans. dök först upp på Riksföreningen JAG.