Efter ambulansfärden till sjukhuset frågade akutläkaren om Tims liv var värt att rädda. Nu är föräldrarna livrädda för vilka prioriteringar som kommer att göras om Tim skulle bli smittad av coronaviruset

Efter ambulansfärden till sjukhuset frågade akutläkaren om Tims liv var värt att rädda. Nu är föräldrarna livrädda för vilka prioriteringar som kommer att göras om Tim skulle bli smittad av coronaviruset

Ung kille med kort blont hår och rutig skjorta

Tim Sundberg, 16 år

“Det kommer krävas att det tas tuffa beslut”. I den nya prioriteringsordningen utgås det från att patienter som normalt sett skulle ha fått intensivvård inte kommer att få det.

– Jag känner mig inte trygg. Jag bävar för att Tim ska behöva sjukhusvård med anledning av coronaepidemin och att de kommer göra en prioritering där de bara ser Tims funktionsnedsättning. Tim har ju klarat det mesta och är otroligt stark. Jag är livrädd för att han ska hamna i det läget där man säger ”Nej, det finns andra som har bättre nytta av respiratorn”, säger Kristina Almlid, mamma till Tim Sundberg, 16 år, som har flera stora funktionsnedsättningar.

Kristina Almlid delar sin oro med många anhöriga till medlemmar i Riksföreningen JAG.

– Vi är i ett jättehemskt läge. När som helst kan man själv vara den som de vill prioritera bort, beroende på vad som händer i ens liv. Tänk på alla som kämpar år ut och år in för att få leva. Sen en vacker dag bestäms det att man inte är med på den prioriterade listan. Vi har kämpat i 16 år för att Tim ska få leva sitt liv. Men just nu är det kanske inte något värt.

I början av mars, precis innan coronaepidemin lamslog Sverige, blev Tim sjuk. Han hade varit hängig i fyra–fem dagar. Under helgen hade det eskalerat och han fick inte behålla någon mat. Nu försökte föräldrarna få kontakt med sjukhuset för att höra om Tim kan få komma in. Men medan de jagar en ansvarig läkare får Tim ett epilepsianfall som inte går att bryta.

Föräldrarna ringde efter ambulans som är på plats efter sju minuter.

– Tim fick jättebra hjälp, ambulanssjukvårdarna var superproffsiga. De ansåg att Tim var i behov av akutvård och han fick åka in i ambulans, berättar Kristina.

På 30 minuter var de inne på ett akutrum på Nya Karolinska Sjukhuset där ett helt akutteam, varav två läkare, mötte upp Tim och föräldrarna.

– De misstänker att Tim dragit ner kräks i lungorna. Jag får svara på flera frågor om vad som hänt. Tim får den proffsigaste vård man kan få i det här läget, säger Kristina.

Då tar den ena läkaren Kristina åt sidan.

”Inte för att vi tror att den situationen skulle uppstå”, säger läkaren. ”Men om vi skulle behöva göra livsuppehållande åtgärder på Tim, hur ställer du dig till det?”

Först tror Kristina inte att hon hör rätt.

– Men det var inte så att jag missförstod. Jag svarade läkaren att i vanliga fall går Tim i skolan, han har fullt med kompisar som älskar honom och som han älskar. Han har ett aktivt liv och en familj som älskar honom och som han älskar. Så självklart ska han få all hjälp som behövs, för han vill leva. Om han skulle hamna i ett läge att han behöver respirator, så ska han självklart få det, säger Kristina.

Efter det får Tim den bästa vården.

– Tim fick tiptop-vård och alla tilltalade Tim på ett jättebra sätt men om hans lillebror kommit in akut till sjukhuset, hade de ställt samma fråga då, precis över hans huvud? Det kändes sorgligt. När jag vet hur mycket Tim älskar livet och uppskattar livet så blir jag ledsen. Och Nya Karolinska Sjukhuset som ibland känns som vårt andra hem och där vi har tillbringat så mycket tid och där Tim alltid har fått den allra bästa vården.

Länk till intervju i Dagens Nyheter med Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik vid Linköpings universitet, som varit med och tagit fram de nya riktlinjerna.