Lagrådet har behandlat regeringens förslag till ändringar i LSS och socialförsäkringsbalken om stärkt rätt till assistans för behov av hjälp med andning och sondmåltider. I sitt yttrande föreslår Lagrådet att vissa av de nya lagreglerna formuleras om.
– Flera av Lagrådets förslag är bra. De skulle ge bättre möjlighet att nå det önskade resultatet; att all tid för hjälp med andning och sondmåltider ska räknas som assistansgrundande. Särskilt bra är förslaget till en förstärkt skrivning att dessa behov inte bara ska ”beaktas” utan att de alltid ska ”tillgodoses”, säger Anna Strimbold, juridisk samordnare på JAG.
Däremot oroas Riksföreningen JAG av en annan formulering i LSS 9a§. Lagrådet har försökt klargöra att hela hjälpbehovet med andning eller vid en sondmåltid ska räknas som grundläggande, medan förberedande och efterföljande sysslor ska ses som andra personliga behov som ger rätt till assistans bara förutsatt att de grundläggande behoven är tillräckliga.
– Det ligger helt i linje med regeringens tanke med lagändringen, så uppsåtet är gott. Men för att uttrycka avgränsningen föreslår Lagrådet skrivningen att ”pågående hjälp” med andning eller sondmåltider ska anses som grundläggande behov. Innebörden av skrivningen ”pågående hjälp” är odefinierad och mycket otydlig. Vi ser en stor risk att Försäkringskassan och kommunerna kan komma att tillämpa avgränsningen på ett sätt som inte var avsett, och som skulle begränsa de positiva effekterna för barn och vuxna med dessa behov, säger Anna Strimbold.
Regeringen behöver inte följa Lagrådets rekommendationer, utan kan helt eller delvis behålla lagförslaget så som det först formulerats.
– Vi hoppas att regeringen väljer att inte byta in skrivningen ”pågående hjälp” så att otydligheter och restriktivitet inte riskerar att byggas in från början i den mycket angelägen lagändringen, säger Anna Strimbold.