Utan assistans stannar livet – viktigt samtal om mänskliga rättigheter med (L)

Magnus Andén, ordförande i Riksföreningen JAG, med stöd av god man Cecilia Blanck, Anna Söderberg, ledamot i styrelsen, med god man Åsa Emtelin och Linda Forzelius, företrädare för Richard Kostenius, vice ordförande för Riksföreningen JAG, medverkade vid besöket.

Det blev ett intressant samtal kring flera av JAGs kärnfrågor

· begränsa inte möjligheten för närstående och/eller assistenter att vara gode män,
· avskaffa fattigdomsfällan och införa ett fribelopp för bostadstillägget,
· en höjning av schablonen är akut för en fortsatt kvalitativ och säker assistans.

Magnus Andén inledde med stöd av Cecilia Blanck med att berätta om att en av intentionerna med LSS är att personer med de allra största behoven ska, med personlig assistans, kunna leva ett liv som andra.

– Det är vi med de största behoven som har störst nytta av ett personligt utformat stöd, sa Magnus.

Linda Forzelius fyllde i att stödet av en god man som känner en väl är oerhört viktigt för många JAG-medlemmar.

– Att kunna vara både personlig assistent och god man gör att vi kan fånga upp saker i assistansen som är viktiga för assistansanvändarens livskvalité sa Linda.

Cecilia Blanck tog upp att Riksföreningen JAG ser ett behov av en lagändring för att ta bort förbudet mot personlig assistans i skola och på daglig verksamhet.

– För många personer med intellektuell funktionsnedsättning är stödet av personlig assistans en förutsättning för lärandet, för att kunna utvecklas och vara delaktig och tillgodogöra sig innehållet i verksamheten, sa Cecilia.

Anna Söderberg påpekade också med stöd av Åsa Emtelin att när en inte får ha assistans på daglig verksamhet så blir det ofta stora problem om en plötsligt blir sjuk.

– Om jag plötsligt måste vara hemma från jobbet en dag, då står jag utan assistans eftersom inga assistenter är schemalagda dagtid, förklarade Anna, jag klarar mig inte ensam överhuvudtaget och någon anhörig får ofta släppa allt och rycka in tills en assistent kan vara på plats.

Cecilia tog också upp fattigdomsfällan. Assistansanvändare med intellektuell funktionsnedsättning kan idag inte ha en extra inkomst. Då minskar bostadstillägget.

 – Det blir ett nollsummespel och en är dömd till existensminimum, sa Cecilia Blanck, det behövs ett fribelopp för bostadstillägget så att alla medborgare kan ha en inkomst och bidra i samhället.

Linda lyfte en av de mest akuta frågorna just nu. Behovet av en ordentlig uppräkning av assistansersättningen samt en årlig höjning i takt med löneökningarna.

–  Handledning och fortbildning är två viktiga faktorer för en säker och kvalitativ assistans men med en ersättning som i ett decennium halkat efter löneökningar och inflation så saknas pengar till det, sa Linda Forzelius, det går snart inte att få en trygg och bra assistans.