Hur blev LSS-året 2023 och vad väntar 2024?

Tänk vad fort ett år kan gå! För precis ett år sedan skrev jag ett blogginlägg om de lagändringar som trädde i kraft i januari förra året och som syftade till att stärka assistansrätten. Vi var många som var fulla av tillförsikt och såg fram emot ett fantastiskt och spännande år.

Vad hände under året och hur blev det egentligen? Och vad kan vi förvänta oss av 2024?

Organisationen JAG kavlade upp ärmarna

Inför året kavlade vi upp ärmarna för att välkomna nya assistansanvändare och för att hjälpa våra befintliga till mer ändamålsenliga beslut. Intresset var stort, inte minst bland barn och ungdomar. Under hela året har vi fått många nya assistansanvändare som ser personlig assistans som den enda ändamålsenliga insatsen i LSS. Hoppets låga fick nytt syre.

Ganska tidigt under året stod det klart att föräldraavdraget och sättet att bedöma assistans för barn snarare ledde till en sämre rätt till assistans än innan lagändringen. Vi såg också tidigt att kommuners och Försäkringskassans sätt att tolka lagändringens övriga delar var oerhört restriktivt. Trenden blev tydlig – myndigheterna vill få upp det mesta till prövning i domstol. Kommuner som vågade använda lagen självständigt visade sig vara få. De flesta kommuner har valt att följa i Försäkringskassans spår när det gäller att tolka lagen.

Kraften har därför fått användas till att driva ärenden i domstol istället för att hjälpa fler till ett självständigt liv med hjälp av assistans. Vår kraft har även fått användas till att sprida kunskap och påverka intressepolitiskt. Tur att JAG inte är vinstdrivande! Vi vill inte lägga oss platta för myndigheternas tolkningar utan vill använda den lagtext, de förarbeten och de intentioner som ligger bakom lagändringen. Väl medvetna om att de är förankrade i internationella konventioner som Sverige åtagit sig att följa och att de ytterst är en del av de mänskliga rättigheterna. Det går inte att kompromissa om mänskliga rättigheter.

Ljusglimtar under året

Även om vi hade hoppats mer på lagändringen så har flera av JAGs assistansanvändare fått beslut om personlig assistans. Vi har till exempel personer som fått bättre, mer heltäckande beslut och som fått statlig assistansersättning i stället för assistans via kommunen. Detta tack vare antingen det nya grundläggande behovet ”löpande stöd på grund av medicinskt tillstånd” eller ”stöd för att förebygga att enskild på grund av psykisk funktionsnedsättning skadar sig själv, andra eller egendom”.

Jag vill särskilt lyfta fram historien och filmen om Ella Forsström som beskriver en mångårig kamp för att få rätt till personlig assistans. Ella har nu byggt upp en assistans i JAG och kan se framtiden an med tillförsikt.  Se filmen om Ella här.

Våra kommentarer om rättsläget

Våra jurister har under hösten skrivit ett flertal blogginlägg som redogör för rättsläget och vår tolkning av detsamma.

• Alla barn har rätt till ett fullvärdigt liv
• Syftet var att stärka rätten, inte urholka den
• Löpande stöd på grund av medicinska skäl

 Riksföreningen JAG har genom olika artiklar spridit sin syn på myndigheternas tolkningar, se till exempel Assistanskoll och Heja Olika.

I Organisationen JAG bevakar, analyserar och påverkar vi både i assistansanvändares ärenden och på en intressepolitisk nivå.

Vad kan vi vänta oss av 2024?

Många gråzoner och tolkningar av lagändringen kommer att avgöras i domstol och det kommer därigenom utkristalliseras en rättspraxis som ger vägledning. När det gäller föräldraavdragets hantering och konsekvenser kommer vi dessvärre få vänta till senare delen av 2024. Regeringen har nämligen valt att beställa en ny analys från Försäkringskassan gällande införandet av föräldraavdraget. Detta uppdrag ska redovisas först i september 2024.

De av regeringen beräknade 2000 personer som skulle få personlig assistans tack vare lagändringen får fortsätta vänta. Enbart en mycket liten del av dessa har hittills fått rätt till personlig assistans och frågan är hur många fler som kommer att få det under 2024?