Vad innebär regleringsbrevet till Försäkringskassan?
I slutet av förra året lämnade den nya regeringen sitt första regleringsbrev till Försäkringskassan. Ett regleringsbrev bestämmer hur myndigheten ska arbeta och hur mycket pengar den kan använda. Regeringen kan alltså styra hur myndigheten ska arbeta. Men regeringen får aldrig styra över hur myndigheten använder lagarna.
Ett av uppdragen till Försäkringskassan är att följa upp effekterna av Stärkt assistans. Som vi tidigare har skrivit om genomfördes vid årsskiftet en omfattande förändring av LSS med bakgrund i utredningen Stärkt assistans. Att regeringen särskilt väljer att lyfta fram Stärkt assistans i uppdraget till Försäkringskassan är mycket positivt. Det är en tydlig signal att regeringen anser att det är en prioriterad fråga. Tyvärr påverkas uppdraget också mycket av regeringens fokus på välfärdsfusk och felaktiga utbetalningar. Bra så – fusk ska naturligtvis alltid motarbetas och lagföras. Jag oroas ändå över att kombinationen av ett fokus på felaktiga utbetalningar tillsammans med Försäkringskassan uppföljningsuppdrag av Stärkt assistans riskerar att få negativa konsekvenser för JAGs assistansanvändare.
Omprövningsstoppet måste ligga kvar tills LSS intentioner efterföljs
Vi vet sedan tidigare att mer eller mindre rättfärdigade uppskattningar och anklagelser om fusk använts för att motivera nedskärningar i assistansersättningen. På sistone har såväl Försäkringskassan som Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) argumenterat för att det så kallade omprövningsstoppet måste hävas. Försäkringskassan uppdrag att följa upp effekterna av Stärkt assistans innebär bland annat att redovisa antalet ansökningar, bifall och avslag samt antalet beviljade timmar. Uppdraget ska delredovisas till Socialdepartementet redan 27 april i år. Slutrapport ska lämnas senast 28 oktober 2023. Försäkringskassan tror själva att antalet assistansberättigade kommer fortsätta minska fram tills i mitten av 2023. Fördröjningen beror sannolikt på att myndigheten bedömer att de inte kommer hinna med att handlägga alla ansökningar inom normal handläggningstid.
Om det visar sig att lagändringens intentioner någorlunda efterföljs i Försäkringskassans bedömningar tror jag att trycket kommer bli stort på våra politiker att häva omprövningsstoppet. ISF menar exempelvis att omprövningsstoppet är ett hinder för att stoppa pågående och historiskt felaktiga utbetalningar. Motivet till att det infördes ett omprövningsstopp 2018 var att neutralisera effekterna av en godtycklig och osäker rättspraxis. Lagändringen som trädde i kraft vid årsskiftet ändrar inte på det. Omprövningsstoppet måste ligga kvar tills LSS intentioner efterföljs hos våra myndigheter och domstolar.
Blogginlägg av Jens Ericsson, juridisk rådgivare på JAG Personlig assistans.