fbpx

Egenvård eller delegering – är det så noga? 

Egenvård eller delegering – är det så noga? 

Två begrepp som ibland blandas ihop i diskussioner som rör personlig assistans är egenvård och delegering. Ofta används orden synonymt med varandra, vilket kan leda till missförstånd. Faktum är att vi genom att använda orden slarvigt inte bara riskerar att missförstå varandra. Vi riskerar också att befästa en felaktig uppfattning av vad personlig assistans i grunden handlar om. 

Personer med rätt till personlig assistans har länge behövt kämpa emot uppfattningen att assistans är en vårdinsats. Vi ser fortfarande spår av det ålderdomliga synsätt att vissa av oss mer eller mindre alltid ska ses som patienter, enbart för att man har någon typ av funktionsvariation. Med personlig assistans kan vi alla leva självständiga liv på våra egna villkor. Det är inte vård, det är självbestämmande. Det är ju som bekant den tanken, att vi alla är fria och har rätt att vara huvudperson i våra egna liv, som LSS bygger på. 

Vad är egenvård?

Egenvård är när hälso- och sjukvårdspersonal intygar och beslutar att en patient kan sköta vissa uppgifter själv eller med hjälp av någon annan. Det kan till exempel handla om att ett sår ska läggas om, att insulinsprutor eller medicin ska tas eller att en respirator ska användasOm det beslutas om egenvård behöver patienten inte träffa sjukvårdspersonal varje gång någon av de sakerna ska göras, utan patienten bedöms kunna sköta det självDen som har hjälp av en personlig assistent för att utföra vissa saker i vardagen kan kanske behöva ta hjälp av assistenten för att sköta sin hälsa. På samma sätt som att vissa av oss äter med hjälp av sin personliga assistent, tar vissa av oss sin medicin med hjälp av sin personliga assistent. Uppgiften överlåts så att säga från sjukvårdspersonalen direkt till patienten. 

Vad är då delegering?

Delegering är något annat. Det innebär att hälso- och sjukvårdspersonal överlåter en vårdinsats till en person som arbetar med vård eller omsorg men som normalt sett inte har den legitimation som krävs. Delegering används exempelvis inom hemtjänsten. Ibland krävs det att personen som tar emot delegeringen får en speciell utbildning och genomgår ett test, ibland inte. En delegering är alltid skriftlig och tidsbegränsad. Den ska följas upp av sjukvårdspersonalen och den är kopplad till personen som får delegeringen. Personen med delegeringen har sedan rätt att utföra vårdinsatsen på flera klienter, brukare eller patienter som hen möter i sitt jobb. Uppgiften överlåts då från sjukvårdspersonalen till en person som arbetar inom exempelvis hemtjänsten. 

Ibland händer det att personliga assistenter faktiskt får en delegering att skriva under av någon inom sjukvården. Om och när det faktiskt är nödvändigt, eller lämpligt, att utfärda en delegering istället för att besluta om egenvård är en diskussion i sig. Den frågan ska inte beröras här.  

Som personlig assistent kan det ibland vara svårt att veta om man hjälper någon med sin egenvård eller utför en vårdinsats på delegering. Rent allmänt kan man säga att om man inte har skrivit under ett papper, är det fråga om egenvård. 

Egenvård är inte delegering

När en personlig assistent hjälper assistansanvändaren att sköta sin egenvård är det alltså inte fråga om delegering. Att vissa av oss behöver hjälp av en personlig assistent för vissa sysslor har ingen betydelse härOm vi felaktigt pratar om delegering när det i själva verket rör sig om egenvård blir betydelsen att den personliga assistenten ger en vårdinsats, inte att den som har assistans sköter sin hälsa själv med hjälp av sin assistent. Assistansanvändaren blir sedd som en patient som vårdas istället för den självbestämmande person hen är. Med andra ord sänder valet av begrepp ut en viktig signal om hur vi ser på personlig assistans. Det är viktigt att vi som på olika sätt arbetar med dessa frågor (vårdpersonal, handläggare, assistansanordnare, personliga assistenter och så vidare) hjälps åt för att ta oss bort ifrån den omoderna uppfattningen att personlig assistans är en fråga om vård och inte en fråga om självbestämmande. 

I januari i år fick en särskild utredare i uppdrag att bland annat se över möjligheten att stärka rätten till personlig assistans för stöd vid egenvårdsinsatser (dir. 2020:3). Vi hoppas att utredningen kan ge oss viktiga förtydliganden både vad gäller egenvård och rätten till självbestämmande. 

 Har du frågor kring det här inlägget eller andra juridiska frågor inom personlig assistans kontakta oss gärna.

Frida Österman
Frida Österman
Organisationsjurist på JAG Personlig assistans.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

X