Ljusglimtar

Jag vill nu dela goda nyheter med er! Båda glimtarna gäller assistansanvändare i JAG Personlig assistans som förra året fick hela sin assistansersättning indragen efter att ha haft assistans i många år. Varför? Jo därför att Försäkringskassan vid tvåårsomprövning plötsligt gjorde en ändrad bedömning av de grundläggande behoven kommunikation och ingående kunskap så att de inte längre skulle grunda rätt till assistans. Trots att båda personernas behov var precis lika stora som tidigare. Båda klagade på sina beslut.

Försäkringskassans omprövning brukar ytterst sällan leda till ändring. Men plötsligt hände det! En av assistansanvändarna fick ett positivt omprövningsbeslut i brevlådan! Kassan bekräftade att personen visst behöver kvalificerade motiverings- och aktiveringsinsatser för att klara sina grundläggande behov, och ett mycket personligt stöd för att undvika att hen vid känsloutbrott skadar sig själv, andra personer eller saker. Och att allt detta stöd kräver assistenter med ingående kunskap. Med juridiskt stöd av oss återfick personen sin livsnödvändiga assistans. Det är intressant hur samma intyg och beslutsunderlag kan tolkas på olika sätt av olika enheter inom samma myndighet.

För den andra assistansanvändaren kom vändningen i Förvaltningsrätten! Försäkringskassan hade plötsligt inte längre godtagit behovet av stöd p.g.a. epilepsi som ett grundläggande behov. Detta trots att det stöd som personen behöver vid epilepsianfall är livsavgörande. Förvaltningsrätten gjorde en annan bedömning och personen fick tillbaka sin assistansersättning. Rätten konstaterade att de olika orsakerna till assistansbehovet inte går att separera på det sätt som Försäkringskassan hade gjort. Funktionsnedsättningarna påverkar varandra, exempelvis genom att en intellektuell funktionsnedsättning medför ett behov av stöd av någon med ingående kunskaper, som kan upptäcka och ge stöd vid epilepsianfall. För den som har intellektuella funktionsnedsättningar är det en vanlig problematik att en inte själv kan uppmärksamma eller kalla på hjälp vid ett epilepsianfall eller när behov uppstår med andra saker. Det är därför mycket glädjande att Förvaltningsrätten förtydligat denna koppling mellan intellektuella funktionsnedsättningar och andra behov, som Försäkringskassan gärna vill klassa som egenvård eller sjukvård.

Förvaltningsrätten gjorde även en annan, mycket positiv, bedömning av behovet av stöd med kommunikation. Rätten konstaterade att kommunikationshjälpmedel inte kan ersätta den egna kommunikationen eftersom det fortfarande behövs stöd från en personlig assistent för att det ska gå att använda sig av kommunikationshjälpmedel. Slutligen vill jag nämna Förvaltningsrättens resonemang kring bevisbördan. I domen förtydligades att det är upp till den enskilde att visa på behovet av assistans. Samtidigt konstaterade rätten att det då också måste vara upp till Försäkringskassan att visa på att behovet har minskat när man drar in assistansersättningen.

Nu hoppas vi på fler kloka ställningstaganden från Försäkringskassa och domstolar!

The post Ljusglimtar appeared first on JAG Personlig assistans.