Rätten att leva ”som andra”

Rätten att leva ”som andra”

Två barn, en flicka och en pojke hoppar i en studsmatta, flickan får assistans av sin pappa för att kunna vara med och hoppa.

Som juridisk rådgivare argumenterar jag ofta för att personer med funktionsnedsättning ska ha rätt att leva som andra. Därför funderar jag många gånger på vad det egentligen innebär att leva som andra? Och vilka är de ”andra”?

När LSS infördes 1994 var tanken att personer med funktionsnedsättningar ska få jämlika livsvillkor. Det innebär att man ska få leva ett vanligt liv, så likt andra jämnåriga personer utan funktionsnedsättningar som möjligt. För att nå detta mål krävs olika typer av insatser från staten och/eller kommunen. Dessa  ska utformas utifrån den enskildes behov och önskemål. I teorin innebär det att den enskilde ska bestämma vilka behov som är viktiga att få tillgodosedda för att kunna leva ett oberoende och självständigt liv. I praktiken innebär däremot rätten att leva som andra något helt annat.

Ofta ifrågasätter Försäkringskassan och kommunen hur länge och ofta en person med funktionsnedsättning behöver duscha, gå på toaletten, klä av och på sig, äta och kommunicera. Även den sociala tillvaron kan begränsas utifrån någon slags norm. Hur mycket tid är rimligt till umgänge med familj och vänner? Till fritidsintressen? Hur många gånger per år det är rimligt att åka på semester?

Rätten att leva som andra innebär, i min värld, frihet att leva som jag själv vill och att ha makten över min egen vardag. Det är därför en självklarhet att jag avgör hur lång tid jag vill duscha, äta, klä på mig och klä av mig och kommunicera. Naturligtvis ska jag också kunna välja att ha en aktiv fritid och ett rikt socialt liv, om det är det jag vill. Går det ens att prata om jämlika levnadsvillkor om myndigheter och kommuner använder sig av normer för hur en människas liv bör se ut? Givetvis inte!

Svaret är egentligen rätt enkelt. Varje människa är unik och lever sitt liv på sitt eget sätt. Det finns alltså inga ”andra”. Målet är därför inte att personer med funktionsnedsättningar ska ha rätten att leva ”som andra”. Alla människor har rätten att leva. Punkt.

I mitt förra blogginlägg ”Tills alla lyssnar”skriver jag om hur synen på LSS ändrats över tid, du hittar inlägget här.

Suzana Brandt

Juridisk rådgivare på JAG Personlig assistans.

Suzana Brandt
Suzana Brandt
Juridisk rådgivare på JAG Personlig assistans.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *