fbpx

Dags för statlig e-legitimation

Bank-ID är idag en självklarhet för en stor del av Sveriges befolkning. På kort tid har tjänsten blivit en förutsättning för att utan bekymmer sköta sina vardagliga ärenden. Enligt BankID:s egna statistik användes tjänsten 2018 av 97,5 % av svenskar mellan 21 och 50 år.

Vi vet att personer med funktionsnedsättning diskrimineras av modern teknik. Under parollen SlutaIQ-diskriminera har Riksföreningen JAG lyft fram hur särskilt personer som företräds av en god man eller ett annat legalt ombud nekas möjlighet till att använda mobilt bank-id.   

År 2017 publicerades en rapport om Hur personer med olika funktionsnedsättningar använder internet av projektet Begripsam, ett treårigt projekt finansierat av Arvsfonden som drevs av Dyslexiförbundet, Riksförbundet FUB och Autism- och Aspergerförbundet. En förtjänst med rapporten var att den inte som tidigare studier behandlade personer med funktionsnedsättning som en homogen grupp. Tyvärr lämnade även Begripsams kategorier mycket att önska. Exempelvis tog man inte hänsyn till om personer företräds av god man eller ombud. Rapporten visade å andra sidan att en betydande del av människor med funktionsnedsättning saknar möjlighet att identifiera sig digitalt. 22% av de tillfrågade saknade både e-legitimation och ett mobilt bank-id. Många svenskar exkluderas på så sätt från idag självklara samhällstjänster. 

Statlig e-legitimation

Med den bakgrunden var det glädjande att i slutet av mars läsa att en statlig utredning föreslår ett nytt statligt id-kort och e-legitimation.  Utredningen lyfter särskilt fram dagens svårigheter för personer som företräds av exempelvis en god man. I dagsläget är det bankerna som utfärdar BankID. De är privata företag som inte har någon skyldighet att utfärda en e-legitimation till alla som vill ha en sådan. Utredningen konstaterar att det har resulterat i att det idag finns personer som inte har möjlighet att få BankID. Ambitionen med en statligt utfärdad e-legitimation är därför att fler ska ges tillgång till en sådan ID-handling.   

Som rådgivare får jag återkommande vittnesmål om hur assistansanvändare drabbas av bankernas diskriminering och välkomnar därför varmt utredningens förslag. Justitiedepartementet har nu tagit emot utredningen och har meddelat att förslagen ska behandlas i en så kallad remissrunda. Riksföreningen JAG har kontaktat departementet och begärt att få delta i en sådan. Om inte annat förväntar vi oss att en framtida statlig e-legitimation också inkluderar personer som företräds av god man eller annat ombud. Full tillgång till internet och digitala tjänster är och ska vara en medborgerlig rättighet.  

 Har du frågor kring det här eller andra juridiska frågor inom personlig assistans kontakta gärna mig eller någon av mina kollegor. 

Här hittar du mina tidigare blogginlägg. 

Jens Ericsson
Jens Ericsson
Juridisk rådgivare på JAG Personlig assistans.

1 Comment

  1. Budo, god man i tolv år skriver:

    Jag har i flera år jagat på banker och Överförmyndarnämnder att verka för att personer med god man ska kunna ha e leg. Varje faktura som kommer i pappersform kostar dels i miljöpåverkan och dels i vissa fall en dyr faktureringsavgift som för en som lyder under LSS är en mycket dyr omkostnad .

    Bra om JAG verkar för en ändring och belyser problemet på ett enkelt och tydligt sätt för våra beslutsfattare

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *