Rapporten undersöker hur tjänstepersoner hos landets överförmyndare resonerar när de tillsätter ställföreträdare för personer med personlig assistans – särskilt i situationer där ställföreträdaren också är anhörig och/eller personlig assistent.

Genom en enkät och intervjuer med överförmyndare och överförmyndarnämnder som representerar över 40 kommuner synliggörs hur bedömningar görs i praktiken och hur dessa förhåller sig till gällande lagstiftning och rättspraxis.

Rättsläget är tydligt: det finns inga generella hinder i lag eller praxis mot dubbla roller. Ändå visar rapporten att många överförmyndare uttrycker en generell skepsis, ofta grundad i attityder och fördomar snarare än i faktiska erfarenheter eller rättsliga avgöranden.

Samtidigt pekar resultaten på att just de faktorer som ofta finns hos anhöriga och personliga assistenter – som personkännedom och kommunikationsförmåga – uppfattas som avgörande för att uppdraget ska fungera väl.

Sammantaget pekar rapporten på ett tydligt glapp mellan gällande rätt och den praktiska tillämpningen. Detta riskerar att begränsa självbestämmande, rättssäkerhet och möjligheten att leva på egna villkor för personer med omfattande funktionsnedsättningar.

Ladda ner rapporten:

En undersökning av subjektiv livskvalitet hos assistansberättigade personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Undersökningspersonernas skattningar jämförs med en svensk normgrupp utan funktionsnedsättning.

Studien baserades på en enkätundersökning med Brunnsviken Brief Quality of Life Scale (BBQ), ett instrument för mätning av självskattad livskvalitet.
Enkäten distribuerades digitalt till vuxna medlemmar i Brukarkooperativet JAG samt deras legala företrädare. Totalt inkom 91 svar.

Resultaten visade att de svarande i genomsnitt skattade sin livskvalitet något högre än BBQ:s svenska normgrupp. Skillnaden var statistiskt signifikant. Samtidigt uppvisade gruppen en större spridning i livskvalitet än normgruppen. Personer som uppgav att de hade otillräcklig personlig assistans skattade sin livskvalitet lägre än de som uppgav att stödet motsvarade behoven.

Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning om livskvalitet, stödets betydelse och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Studien stödjer antagandet att livskvalitet inte är en direkt funktion av funktionsnedsättningens grad, utan av tillgången till individuellt anpassat stöd som möjliggör att man kan leva på sina egna villkor

Ladda ner rapporten:

Tre av undersökningarna visar att många överförmyndare är skeptiska till att anhöriga har dubbla roller och att anledningen till denna skepsis varit svår att belägga. Skepsisen bygger ofta på föreställningar om ökad risk för beroende eller utnyttjande, snarare än på rättspraxis. Det är oklart om motståndet handlar om att personen är anhörig eller om det gäller kombinationen av roller.

Den fjärde undersökningen lyfter i stället de berördas egna erfarenheter. Intervjuer med medlemmar i JAG och deras anhöriga visar att nära och långvarig kännedom är avgörande för självbestämmande och delaktighet.

Rapporten avslutar med att konstatera att även om inte alla kan få stöd av någon de känner väl, är erfarenheterna från dem som har det viktiga att sprida. De visar hur självbestämmande kan fungera i praktiken och kan vara värdefull kunskap även för ställföreträdare som inte är anhöriga eller har känt sin huvudman länge.

Ladda ner rapporten:
Anhöriga som ställföreträdare och personliga assistenter

Stockholm, november 2025